Över 180 millimeter regn, en mängd som motsvarande två månaders nederbörd, har fallit de senaste dygnen i Tysklands mest drabbade områden, enligt FN:s officiella meteorologiorganisation WMO.
Minst 129 personer har omkommit med anledningen av ovädret, som även drabbat Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Anledningen till att regnet fått så pass allvarliga följder beror på flera olycksaliga faktorer.
Terrängen avgör
– Det är ett kraftigt oväder och synd om dem som drabbas, men det är naturligt att vädret är ovanligt. Någon gång blir det extremväder på det här sättet, men exakt var och när det inträffar avgör slumpen, säger Michael Tjernström professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
Omfattningen av översvämningarna beror på att många av de drabbande områdena ligger i en terräng med trånga dalgångar och vattendrag som vanligen inte för med sig så mycket vatten.
– När det regnar på det här viset måste regnvattnet ta vägen någonstans och när marken inte längre kan absorbera det rinner det ovanpå och ner i vattendragen.
På flera håll i Västeuropa rapporteras också om floder och åar som svämmar över sina bankar.
Kan hända i Sverige
En annan faktor till förödelsen i västra Europa är att ovädret har uppstått i gränszonen mellan kall och varm luft. Ansamlingen av varm luft beror delvis på ett blockerande högtryck, som gör att ovädret inte rör sig speciellt mycket, enligt Michael Tjernström.
– Det bidrar också till att det kommer väldigt mycket nederbörd på samma plats.
TT: Kan även Sverige få ett sådant här väder framöver?
– Det kan mycket väl hända i Sverige också, men vi har ingenting på kartan just nu som tyder på att det skulle kunna hända. Skillnaden är att Sverige är ganska glesbefolkat i jämförelse. I de områden där de finns terräng som bidrar till de kraftiga strömmarna i de trånga vattendragen, där bor det inte så mycket folk.
Mer grönytor behövs
Även Erik Engström, klimatolog på SMHI menar att Sverige kan få kraftiga regnmängder i framtiden.
– Det kommer att komma extrema skyfall och det händer återkommande även i Sverige och ibland kommer det där det finns mycket människor. Risken ökar med tiden och klimatförändringen, säger han.
Samhället måste därför arbeta för att minska skadeeffekterna av översvämningar i städerna, menar han. Det kan bland annat göras genom att öka grönytorna, som hjälper till att ta upp och bromsa vattnet.
– - I nya bostadsområden brukar man oftast planera in så att man har mer grönytor och magasin eller platser dit man kan leda vattnet så att det inte ska göra stor skada på andra ställen.