Ukrainakonflikten och spänningarna med Nato var de dominerande frågorna på dagordningen när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock på tisdagen besökte Moskva för överläggningar med sin ryske motpart Sergej Lavrov.
För Baerbock, vars parti De gröna vill se en tuffare hållning mot Ryssland, handlade det om att sätta tonen för de tysk-ryska relationerna efter eran Merkel som präglats av en hållning som, beroende på vem man frågar, beskrivs som antingen pragmatisk eller naivt inställsam.
Ryssvänliga socialdemokrater
Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska SPD är betydligt mer välvilligt sinnat till Ryssland, och har de senaste veckorna försökt hyssja alla försök att koppla ihop den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 med Ukrainakonflikten.
För Baerbock innebar besöket en möjlighet att hävda sig – både gentemot en veterandiplomat med välsmort munläder och i den egna regeringskoalitionen. I en gemensam presskonferens med Lavrov efter mötet markerade hon skarpt mot Rysslands mobilisering vid Ukrainas gränser, underströk vikten av en europeisk säkerhetsordning och pekade såväl på FN-stadgan som på Helsingforsöverenskommelsen och Parisstadgan.
– Våra båda länder har förbundit sig att inte hota andra med våldsanvändning. De senaste veckorna har Ryssland samlat fler än 100 000 soldater nära Ukrainas gräns utan uppenbar anledning. Det är svårt att inte uppfatta det som ett hot, sade hon.
EU inte vid bordet
Kort före jul lade Ryssland fram en kravlista som i praktiken skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från hela den region som tidigare ingick i Sovjetunionen eller den självutropade sovjetiska inflytandesfären, och även tvingas lova att varken Ukraina eller några andra länder tillåts ansluta sig till den västliga försvarsalliansen. Det faktum att Ryssland samtidigt mobiliserat kraftigt vid Ukrainas gräns har fått många analytiker att tala om det mest spända säkerhetspolitiska läget i Europa på årtionden.
Förra veckan hölls flera möten i olika format, där Ryssland och västmakterna försökte finna en väg framåt. Gemensamt för dem var att EU inte satt med vid förhandlingsbordet. Nu vill Baerbock blåsa liv i det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.
– Det vore ett stort steg mot ett säkrare Europa, sade hon vid presskonferensen med Lavrov.
Misslyckade försök
Hittills har de europeiska försöken att göra sig relevanta i huvudsak misslyckats, sade Gustav Gressel, senior policy fellow på tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR) i Berlin, till TT inför tisdagens möte mellan utrikesministrarna.
– Tysklands roll i det här är sekundär, sade han, och pekade på att Kreml hellre diskuterar med USA.
Baerbock sade under presskonferensen med Lavrov att den nya tyska regeringen inte har valt den här situationen (Ukrainakonflikten och spänningarna mellan Ryssland och västmakterna), men att man inte tänker ducka för den.
– Sedan mitt tillträde har en stor del av de samtal jag haft inte handlat om hur vi kan samarbeta med Ryssland, utan om vilka gemensamma åtgärder vi kan vidta inom ramen för EU, G7 och Nato om Ryssland skulle göra verklighet av sina hot om våld.
Viftar bort anklagelser
Lavrov viftade i stort sett bort anklagelserna om att Ryssland skulle ha hotat Ukraina, och sade att landet inte kan acceptera några synpunkter på truppförflyttningar på det egna territoriet.
Ryssland annekterade Krim 2014 i strid med internationell rätt, och betraktar sedan dess halvön som rysk mark, ett anspråk som inte erkänns av vare sig Ukraina eller omvärlden.