Förödelsen syns tydligt på satellitbilder.

Tusentals hektar odlingsmark har översvämmats i Chersonregionen och hela samhällen kämpar med vattenmassor som på sina håll nått upp till taknockarna. Minst 17 människor har dött i spåren av katastrofen och många saknas fortfarande efter dammkollapsen den 6 juni.

Bland de omedelbara farorna finns även minor som slitits loss från den frontlinje som löper längs med den södra sträckan av floden Dnepr, där Kachovka-dammen var belägen, och som nu riskerar att flyta in bland bebodda områden.

– Samtidigt fortsätter granatbeskjutning hota de här områdena, konstaterar Jürg Eglin, chef för Internationella rödakorskommitténs (ICRC) delegation i Ukraina, vid en presskonferens över videolänk från Cherson på onsdagen.

Föroreningar

Han ger sin rapport iklädd skyddsväst, sittande i en skottsäker bil.

– Jag talade med en av teamledarna för Röda korset i Ukraina som berättade att de nyss arbetat vid ett drabbat område som beskjutits bara en halvtimme efter att de lämnat platsen.

Förutom den stora förödelsen för vattenmassorna med sig föroreningar och en hög risk för sjukdomar. Hjälparbetet handlar just nu framför allt om att få vattenpumpar på plats och säkra tillgången till rent vatten.

– En viktig del är att förse vattenverken i Cherson med reningskemikalier, säger Jürg Eglin.

Fått kritik

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kritiserade i förra veckan internationella hjälporganisationer för att ha agerat saktfärdigt efter dammkollapsen. Han nämnde Internationella rödakorskommittén som ett exempel. ICRC hävdar dock att man började arbeta omedelbart.

– Vi har arbetat regelbundet i de här områdena sedan tidigare, och har bra relationer med de lokala myndigheterna, säger Jürg Eglin.

Dammkollapsen slår också hårt mot samhällen uppströms. Låga vattennivåer efter tömningen av den enorma uppdämda sjön vid Kachovka innebär att viktiga bevattningskanaler sinar – just när många åkrar såtts. Vattenbristen påverkar också industrianläggningar längs med Dnepr.

Barnbarn drabbas

På sikt väntar stora förändringar i natur och ekosystem i södra Ukraina, som till stora delar bestod av svårodlat slättland innan floden fördämdes på 1950-talet.

Långvariga effekter väntar också av alla de kemikalier och gifter från industrier och bebyggda områden som spolats ut bland växt- och djurliv.

– Det blir våra barn och barnbarn som drabbas, precis som vi i dag får leva med konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen, säger Kateryna Filjuta, miljövårdsexpert vid den ukrainska miljöorganisationen Ukrpryroda, till nyhetsbyrån AP.