Ambassadör Plakhotniuk tar emot på Ukrainas ambassad på sjätte våningen i en tegelbyggnad på Lidingö. Bruna lädersoffor, kakor och kaffe och ytterligare en diplomatisk front i Ukrainas vilja att förbli självständigt, allvaret är närvarande i de svala lokalerna.
Hotet med 100 000 stridsberedda soldater på den ryska sidan av gränsen till Ukraina, enligt internationella bedömningar, har förstärkts av en omfattande militärövning i Belarus.
Den nya faran ser ambassadören som extra allvarligt, då Ryssland även har placerat kortdistansrobotar av typ SV 35 Iskander på belarusiskt territorium.
– Det är omkring tusen kilometer av gräns, det är ett nytt och allvarligt hot. Storleken på rysk militär, och utplacering av kortdistansrobotar är farlig.
Långvarigt krig
Men det är lätt att glömma att Ukraina har levt med ett pågående krig i östra delarna av landet, i regionerna Luhansk och Donetsk – ofta benämnt som Donbas.
En flagga i gult och blått hänger till höger om ambassadörens skrivbord. Inramad, med namnteckningar från ukrainska soldater tecknade i tusch.
– Det är från östra Ukraina, från dem som strider där. En påminnelse, säger ambassadören om det som han karakteriserar som ett fullskaligt krig som pågått i åtta år. Han tvekar inte om att peka ut vilka som strider i Donbas.
– Det är ockuperande ryska styrkor. Vi vill ha en god relation med det ryska folket. Det som händer (i Donbasregionen) beror på det ryska ledarskapet. Det har kostat minst 15 000 döda.
Striderna inleddes samtidigt som den ukrainska halvön Krim annekterades av Ryssland 2014, vilket omvärlden fördömer.
Ett utdraget krig, mitt i Europa.
Dessutom är det ett krig som Ryssland utnyttjar för bredare syften, enligt ambassadör Plakhotniuk.
– Ryssland prövar avancerad militär utrustning i Donbas. Det är som ett testområde, för elektronisk krigföring, för nya vapen: allting testas där.
Ambassadör Plakhotniuk är väl insatt i konflikten. Karriärdiplomaten har varit en av det ukrainska utrikesdepartementets specialister på Ryssland sedan 2014, och i hans analys ingår en reflektion som sällan nämns i Ukrainakonflikten.
– Det handlar om europeisk säkerhet, det som händer i och omkring Ukraina. Vi kräver en omfattande minskning av ryska trupper vid gränsen. Därför är det avgörande att EU, Nato och alla dess länder står enade.
– Ultimatum får inte accepteras, fortsätter ambassadören och tackar Stockholm för konsekvent stöd och bidrag. Senast 50 miljoner kronor för insatser mot bland annat cyberattacker.
Cyberattacker och energivapen
Plakhotniuk poängterar att aggressionerna pågår på tre fronter; förutom den militära ansamlingen så attackeras Ukraina med cyberattacker och genom att nyttja ryska energitillgångar som ett effektivt påtryckningsmedel.
Han berättar om cyberattacker mot viktiga samhällsfunktioner, senast 13 –14 januari, som ytterligare en front i Kremls försök att destabilisera Ukraina en attack som var "massiv".
– Sedan har vi energivapnet som inte bara används mot Ukraina, utan mot andra europeiska länder. Putin har en mycket sofistikerad verktygslåda med instrument som han använder för att destabilisera läget i ett land.
Pågår då verkliga försök att lösa krisen diplomatiskt? Kievs man i Stockholm påpekar flera gånger under intervjun att den enda reella vägen framåt är genom uppgörelser, och han tror att president Putin har en vilja att förhandla.
Ukraina sköter samtalen med Moskva genom den grupp där Tyskland och Frankrike också ingår. Senaste mötet var i Paris och om någon vecka hålls nästa möte i Berlin. Ambassadören är nöjd med den tysk-franska ledningen i samtalen, men hans misstro mot Moskva och Putins taktik verkar vara övervägande.
– Tyskland och Frankrike gör ett utmärkt jobb. De står under konstant press. Och det sker brott mot vapenvilan, brotten har minskat men de flesta är provokativa.
Samlar Ukraina
Sedan funderar han, något dröjande, på hur konflikten har påverkat Ukrainas befolkning, i ett land som var mitt i stridslinjen under andra världskriget och som hölls hårt av Kreml under Sovjetunionens imperiebyggande.
– Krisen har samlat och enat civilsamhället, hävdar han och visar på en opinionsundersökning från december då stöd för medlemskap i EU var över 67 procent och i Nato över 59 procent bland de tillfrågade.
Ambassadör Plakhotniuk, född 1975, växte upp i Sovjetunionen. Vad finns det för likheter och skillnader mellan situationen i dag och då?
Han tänker efter.
– Varken Ryssland i dag eller Sovjetunionen var demokratiskt eller fritt.