De diplomatiska turerna angående Ukrainakonflikten fortsatte sent på tisdagen. Efter ett möte mellan Rysslands president Vladimir Putin och den tyske förbundskanslern Olaf Scholz i Moskva följde ett samtal mellan USA:s utrikesminister Antony Blinken och ryske kollegan Sergej Lavrov.
Även presidenterna Macron och Biden har talat i telefon. De två är överens om att Rysslands påstående om att trupper flyttats från områden nära Ukrainas gräns kräver bevis, vilket ännu saknas.
Biden kommenterade utvecklingen i Ukraina i ett tv-sänt tal från Vita huset sent på tisdagen.
– Vi är redo att med hjälp av diplomati gentemot Ryssland och tillsammans med våra allierade förbättra stabiliteten och säkerheten i Europa som helhet. Och vi är redo att svara med bestämdhet på en rysk attack på Ukraina, säger han.
Vid en militär upptrappning varnar USA med att införa hårda sanktioner mot Ryssland. Biden hoppas emellertid på en diplomatisk lösning på krisen.
– Vi måste ge diplomatin all chans att lyckas.
Den amerikanske presidenten förklarade att varken Ukraina, USA eller Nato hotar Ryssland eller avser destabilisera landet. Han vände sig till ryska folket:
– Ni är inte vår fiende. Jag tror inte att ni vill ha ett blodigt och destruktivt krig mot Ukraina.
Omfattande attack
Samtidigt med samtalen och utspelen kom besked från Kiev om en omfattande cyberattack på tisdagskvällen. Attacken genomfördes mot ett tiotal sajter, däribland Ukrainas försvars-, utrikes- och kulturdepartement samt de två bankerna Ostjadbank och Privat. Bankerna tillhör Ukrainas största finansiella aktörer.
Det rör sig om en så kallad överbelastningsattack som slagit ut sajterna. Försvarsdepartementets hemsida kan inte nås, eller lämnar besked om att "underhåll genomförs".
Attacken upptäcktes av Ukrainas granskande kommunikationsmyndighet. Den uppger inte varifrån attacken kommer.
För en månad sedan attackerades flera regeringssajter. Då svarade Nato och EU med att intensifiera samarbetet med Kiev mot cyberangrepp.
Tillbakadragande inte bekräftat
Ryssland hävdade under tisdagen att man börjat dra tillbaka delar av de styrkor som befunnit sig nära Ukrainas gräns.
Enligt Igor Konasjenkov, talesperson för det ryska försvarsdepartementet, är det styrkor från de södra och västra militärdistrikten som flyttats från gränsen efter att ha "fullföljt sitt uppdrag".
Enligt Konasjenkov fortsätter flera storskaliga ryska militärövningar, bland annat gemensamma övningar med Belarus och marinövningar i Svarta havet.
Ukraina mottog de ryska uppgifterna med viss optimism.
– Vi har en regel: Tro inte på vad du hör, tro på vad du ser, sade den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba.
Uppgifterna välkomnas av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg – om än med en rejäl brasklapp.
– Det här ger skäl till en försiktig optimism, men ännu har vi inte sett några tecken till nedtrappning på plats, säger Stoltenberg.
De senaste veckornas upptrappning där runt 100 000 ryska soldater har skickats till Ukrainas gräns har lett till hot om kraftiga ekonomiska sanktioner om Ryssland trappar upp konflikten.
Duman trycker på
Rysslands statsduma höjer dock temperaturen ytterligare, med krav om att Ryssland ska ge de ukrainska regionerna Luhansk och Donetsk erkännanden som självständiga så kallade folkrepubliker.
Dumans talman Vjatjeslav Volodin gjorde på förhand gällande att det var ett extremt brådskande ärende eftersom Ukraina och länder i väst utgör stora hot för "våra medborgare och landsmän" i Luhansk och Donetsk.
Ledamöterna i den i hög grad samarbetsvilliga duman röstade sedan för ett förslag om att direkt uppmana presidenten att erkänna utbrytarrepublikerna som självständiga stater.
Beskedet om Dumans beslut fördömdes på tisdagseftermiddagen av EU.