Ett eldklot lyser upp natthimlen i ryska Brjansk. En oljedepå i staden som ligger ett tiotal mil från ukrainska gränsen har fattat eld. Det är en av flera bränder eller explosioner som drabbat ryska oljedepåer eller försvarsanläggningar den senaste månaden.
Det är oklart hur mycket av anläggningen i Brjansk som skadades i måndagens brand, liksom om bränslet i depån var avsett till de ryska trupperna.
– Det är förargligt och irriterande men inte avgörande för Ryssland än så länge, säger Johan Norberg, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), till TT.
– Det påverkar inte kriget i dag men kanske senare, under förutsättning att drivmedlet var avsett att användas i kriget.
"Grus i maskineriet"
En liknande analys gör Norberg gällande försvarsinstitutet i Tver, nordväst om Moskva, där vapenforskning bedrivs och som eldhärjades i fredags.
– Det skapar grus i maskineriet. Det är ett problem för nästa generation robotar eller vad man nu utvecklar där. Det har en indirekt och långsiktig typ av effekt.
Minst 17 personer dog och flera skadades i branden i Tver, enligt regionala myndigheter, och samma dag brann en av Rysslands största tillverkningsplatser för kemikalier, Dmitrjevskyj, i staden Kinesjma nordöst om Moskva.
Det är ännu oklart vad som ligger bakom bränderna i Brjansk, Kinesjma och Tver. Informationen om händelserna är knapphändig, både från ryskt och ukrainskt håll. Det som sipprar ut är anpassat efter respektive lands agenda och informationen motsägelsefull. Ukraina, som har förnekat inblandning i attacker på rysk mark, vill inte ge Ryssland anledning till utökade attacker. Ryssland vill visserligen legitimera kriget i Ukraina, genom att exempelvis lägga skulden för händelser på grannlandet, men å andra sidan vill man inte visa upp sina nederlag.
– Vi tolkar gärna de här händelserna som att Ukraina ligger bakom det här, men det finns inget bevis för det och Ukraina kommer aldrig att erkänna om de har gjort det, säger Ilmari Käihkö, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.
Vill tolka
Något mer information har spridits om attacken mot en oljedepå i ryska Belgorod den 1 april. Ryssland har pekat ut Ukraina för att ha beskjutit anläggningen från helikoptrar, vilket stämmer överens med bedömningar från amerikanskt håll, även om Ukraina fortsatt förnekar.
– Där är min uppfattning att Ukraina låg bakom den attacken, men de nya attackerna vet vi inte och det är också möjligt att det är olyckor, säger Käihkö.
Det hindrar inte rykten, bilder och möjliga teorier att florera. Inte minst på sociala medier, där branden i Tver i flera uppmärksammade inlägg påstås vara utförd av ryska sabotörer.
– Det är möjligt men det är också något många av oss vill tro och önskar skulle hända. Och Ukraina skulle älska det, att sprida sådana rykten gynnar Ukraina. Det är inte konstigt om det finns utländska källor, eller andra, som vill Ukraina väl, som pratar om det, säger Käihkö.
Klart är att bränderna och dess orsaker väcker frågor och spekulationer.
– Det är mycket som är dolt i krigets dimma. Rapportering är väldigt svårt eftersom sanningen är väldigt svår för oss att få reda på. Det brukar vara så i krig, säger Ilmari Käihkö.
Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig uppgift om var i Ryssland Brjansk ligger.
