"Butjas spindlar" syr kamouflagenät till armén

Egentillverkade kamouflagenät, stearinljus och varma strumpor till soldaterna i öst. Efter befrielsen från ryssarnas skräckvälde lägger Butjas kvinnor nu all tid på att tillverka materiel till Ukrainas armé.
–Vi försöker hjälpa våra pojkar som är på fronten, vi vill vara till nytta för dem, säger Alona Filimonova.

Ljus i metallburkar som kan räcka omkring fyra timmar i en skyttegrav.

Ljus i metallburkar som kan räcka omkring fyra timmar i en skyttegrav.

Foto: Ola Torkelsson/TT

Ukraina2023-01-22 06:57

Fransar av vitt polypropylentyg flätas i en rasande takt in i flera kvadratmeter stora nät. I en sal inne i en av Butjas skolor sitter kvinnorna på rad och fäster vant remsa för remsa.

– Sedan målar vi det i olika färger, som grönt och brunt, förklarar Alona Filimonova, en av grundarna till volontärorganisationen. De kallar sig för "Butjas spindlar".

Resultatet? Kamouflagenät färdiga att använda för att gömma de ukrainska soldaterna från fiendens blick vid fronten.

Hundratals döda

Här i Kiev-förorten Butja hittades hundratals döda kroppar efter det att de ryska styrkorna lämnat staden i mars förra året. Ohyggliga scener utspelades på samhällets gator, och många av dem som TT:s utsända möter berättar om ryssarnas framfart – och hur man desperat försökte ta sig från skräckväldet.

Tio månader efter befrielsen sjuder det av liv i skolan mitt i centrala Butja. Här samlas numera inte bara skolans elever. Kvinnor i alla åldrar – frivilliga krafter – är nu åter i sin hemstad och samlas för att fläta, klippa, sy och fästa ihop remsor i alla möjliga material – från gamla kassar till tyger, begagnade kläder och polypropylenplast.

Ett tidskrävande arbete som ofta sker utan elektricitet och belysning, berättar 29-åriga Alona Filimonova, som arbetade med undervisning på nätet innan ryssarna invaderade.

Nu är det volontärarbete som gäller, förklarar hon.

– Vi började med det här i slutet av maj, när styrkorna drog sig tillbaka och vi kom tillbaka från vår evakuering.

"Kollade på Youtube"

Tillsammans med en vän hon bara mött via sociala medier växte idén om att tillverka kamouflagenät och annan materiel till militären fram.

– Vi ville göra nät, men saknade kunskap, så vi kollade på Youtube. Välgörenhetsorganisationer gav oss tygrester och vi började klippa bitar.

Längre in i lokalen står 42-åriga Alina Slavitj framför ett annat stort nät som snabbt fylls med vita, lite längre prasslande plastfransar. Hon kommer ursprungligen från Cherson i södra delen av Ukraina, men tillbringar nuförtiden många timmar varje vecka på frivilligarbete på skolan efter att ha hamnat i Butja.

Med van hand knyter hon nu de vita fransarna i vad som senare i veckan kommer bli ett färdigt snökamouflageskydd för soldater med behov att gömma sig i snön. Arbetet med ett handgjort skydd i den här storleken tar minst fyra dagar, säger Alina Slavitj.

– Om man arbetar med det varje dag från klockan åtta på morgonen fram till kvällen, förklarar hon och drar handen över de vita plastfransarna.

– Varje remsa är en bön för att vi ska vinna.

Handlar om självförsvar

Vid sidan av kamouflagenät och fransiga skydd tillverkar Butjas spindlar även ljus i metallburkar med hjälp av kartongbitar som de häller stearin över. Ett ljus kan räcka i cirka fyra timmar nere i en skyttegrav, förklarar en av kvinnorna för TT.s utsända.

Någon annan visar upp en korg med hemstickade raggsockor och tar fram mönstrade luftiga boxershorts som kvinnorna sytt åt sjukhus där de skadade soldaterna vårdas.

Uppslutningen bland kvinnorna är stor. Inte så konstigt, om man frågar Tatiana Kalinitjenko, en av de äldre kvinnorna som väver kamouflagenät.

– Om jag ska vara ärlig så handlar det om självförsvar. För om vi inte hjälper vår armé kommer ryssarna hit och förstör allt, och skapar ett nytt Tjetjenien.

Fakta: Butja

Förstad till Ukrainas huvudstad Kiev. Hade före storkrigets utbrott cirka 35 000 invånare. Blev tillsammans med grannstaden Irpin i våras en symbol för krigets grymheter.

Området erövrades i början av mars av ryssarna. Mindre än en månad senare jagades invasionsstyrkorna bort. Då avslöjades ett skräckvälde, med hundratals civila dödsoffer. De som överlevde vittnar om krigsvåldtäkter och tortyrkammare i den ryska militärens regi.

I somras hittades massgravar i Butja. Många världsledare, däribland Sveriges dåvarande statsminister Magdalena Andersson, åkte dit för att visa sitt stöd efter blodbadet.

Ukraina utreder händelserna, och har även bett Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ta upp dem i sin utredning av anklagelser om ryska krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!