Dagen lugnare – men Kiev på väg att omringas

Ryska styrkor närmar sig sakta Kiev och mycket tyder på att staden börjar omringas. Men ännu nära tre dygn efter invasionens inledning har Ryssland inte intagit huvudstaden.

Ukrainska soldater på gatan utanför en militäranläggning i Kiev, där två bilar står i brand.

Ukrainska soldater på gatan utanför en militäranläggning i Kiev, där två bilar står i brand.

Foto: Emilio Morenatti/AP/TT

Ukraina2022-02-26 00:01

Tredje dagen av Rysslands invasion av Ukraina inleddes intensivt, med omfattande nattliga strider, där skottlossning och explosioner dånade i och runt Kiev. Men under lördagen kom rapporterna om strider med allt större mellanrum.

Båda sidor uppger under dagen att de i olika framstötar lyckats förstöra vapen och annan materiel för motståndarsidan, uppgifter som inte bekräftats av oberoende källor. Ukraina hävdar därtill att fler än 3 000 ryska soldater har dödats hittills, en uppgift som inte heller verifierats.

Enligt de flesta bedömningar närmar sig dock allt fler ryska styrkor den ukrainska huvudstaden från norr, öster och söder.

På lördagseftermiddagen uppgav ryska arméns talesperson att "alla förband har getts order om att avancera (mot Kiev) från alla håll". Det var ett eko av ett tidigare uttalande från Kreml, som anklagar den ukrainska regeringen för att inte vara samtalsvillig och att de ryska styrkorna därför återupptagit sitt avancemang.

Men avancemanget har saktats ned, troligtvis på grund av logistiska svårigheter och hårt motstånd från Ukraina, uppger brittiska försvarsdepartementet på Twitter.

Utegångsförbud till måndag

Under dagen sade Ramzan Kadyrov, president i ryska delrepubliken Tjetjenien, att han har skickat soldater för att hjälpa Ryssland, uppger BBC. Hur många soldater det rör sig om är oklart, likaså om de faktiskt kommit till Ukraina.

Flyglarm och höga smällar ljöd under lördagsmorgonen, men enligt nyhetsbyrån AP var det under eftermiddagen tyst i Kiev och endast sporadisk skottlossning hördes.

Borgmästare Vitalij Klytjko har utlyst ett utegångsförbud, som under dagen förlängdes så att det gäller fram till måndag morgon. Människor som går ut på Kievs gator efter klockan fem på eftermiddagen kommer att betraktas som "medlemmar av fiendens sabotage- och spaningsgrupper".

Civila Kievbor uppmanas av myndigheterna att söka skydd i den mån det går och till exempel hålla sig borta från fönster för att inte bli träffade av vådaskott. Tunnelbanan har slutat att gå och alla stationer används som skyddsrum.

President Volodymyr Zelenskyj varnade redan på fredagen för att Ryssland skulle gå till anfall nattetid. Tidigt på lördagsmorgonen publicerade han ett filmklipp i sociala medier, där han promenerar i morgonsol på Bankova-gatan mitt i Kiev, där presidentkansliet och andra regeringsbyggnader ligger.

– Jag är här, säger han enligt översättningar av klippet, men det går inte att bedöma exakt när det har spelats in.

Nej till flykt

USA och Storbritannien har låtit meddela att de har erbjudit presidenten beskydd i det fall han vill fly landet, men att han tackat nej till det.

Ukrainska frivilligstyrkor har under veckan börjat patrullera på Kievs gator, och fler än 24 000 automatkarbiner uppges ha delats ut till civila ukrainare som vill gå i strid. Försvarsdepartementet föreslår också att invånare förbereder egna brandbomber.

Ryska styrkor har också landstigit på Ukrainas södra kust. Ryssland säger sig ha tagit kontroll över Melitopol, en stad med omkring 150 000 invånare som ligger mellan Krimhalvön och Donetsk.

Fler än 120 000 ukrainare har lämnat sitt land, bland annat till Polen, Moldavien och Slovakien, sedan Ryssland inledde det storskaliga angreppet, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

Fakta: Ukraina, Ryssland och annekteringen av Krimhalvön

Ukrainas relation till Ryssland är komplicerad och landet har slitits mellan att närma sig väst eller Ryssland sedan det blev självständigt från Sovjetunionen 1991.

Konflikten ställdes på sin spets 2014 då omfattande demonstrationer, med centrum på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev, bröt ut mot den sittande Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina närmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stärkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet på Krim i syd, med en stor ryskspråkig befolkning, utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och på ett liknande sätt gick in i Donbassområdet i öst där landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.

Under de senaste månaderna började Ryssland ansamla stora militära styrkor i närheten av gränsen mot Ukraina.

Krisen trappades upp ytterligare när Rysslands president Vladimir Putin den 22 februari 2022 erkände utbrytarregionerna i östra Ukraina som självständiga. Ett par dagar senare aviserade han ett militärt anfall och en fullskalig rysk invasion inleddes.

Redan innan den senaste upptrappningen beräknades omkring 14 000 människor ha dödats inom ramen för konflikten, varav tusentals civila.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!