Därför är klusterbomber kontroversiella

USA:s nästa stödpaket till det krigsdrabbade Ukraina väntas innehålla klusterbomber. Det omstridda vapnet är förbjudet i över hundra länder – då det kan utsätta civila för stora risker över en längre tid.

Klusterbomber är förbjudna i över hundra länder. Arkivbild.

Klusterbomber är förbjudna i över hundra länder. Arkivbild.

Foto: Mohammad Zaatari/AP/TT

Ukraina2023-07-07 14:14

Vad är en klusterbomb?

Klusterbomber, eller klusterammunition, skjuts från luften eller marken. När de exploderar frigör de många mindre sprängladdningar som sprider ut sig över ett större område.

.

Varför är klusterbomber kontroversiella?

I likhet med landminor anses klusterbomber utgöra en stor risk för civilbefolkningen. Detta eftersom sprängladdningar kan komma att ligga kvar på marken odetonerade lång tid efter att klusterbomben använts.

Att attackera civila mål eller utföra attacker som drabbar civila strider mot internationell rätt.

.

Vilken typ av klusterbomb väntas USA ge till Ukraina?

De klustervapen som kommer att skickas till Ukraina avfyras från tunga artilleripjäser, rapporterar nyhetskanalen CNN. Varje vapen innehåller 88 sprängladdningar. En enda klusterbomb kan som max täcka ett område på 30 000 kvadratmeter, ungefär lika stort som fyra fotbollsplaner.

.

Har de använts i Ukrainakriget tidigare?

Både Ryssland och Ukraina har använt sig av klusterbomber i kriget och Ryssland i särskilt stor utsträckning, enligt organisationer som FN, Amnesty International och Human Rights Watch.

Bland annat användes klusterbomber i attacken mot en tågstation i ukrainska Kramatorsk våren 2022, där fler än 60 civila människor dödades.

.

Vilka andra länder har använt klusterammunition?

Första gången som det användes var under andra världskriget.

Sedan dess har minst 15 länder använt bomberna: bland annat USA, Ryssland, Storbritannien, Israel och Saudiarabien, enligt den internationella organisationen mot klustervapen CMC.

Över 120 stater, bland dem Sverige, har skrivit under ett internationellt avtal mot användning, överföring, produktion och lagring av klusterbomber.

Bland de länder som inte har skrivit under återfinns USA, Ryssland, Ukraina, Finland och Grekland.

Senast USA använde klustervapen var under kriget i Irak, mellan 2003 och 2006.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!