Därför går Ukrainas motoffensiv så trögt

Ukrainas försök att vända Rysslands anfallskrig tycks gå med myrsteg. Terrängvinsterna är små och det verkar som att offensiven kommit av sig. –I slutet av juli sade man att man återtagit 200 kvadratkilometer, det är en yta som motsvarar fyra Lidingö ungefär. En ganska modest terrängvinst, konstaterar överstelöjtnant Jörgen Elfving.

Ukrainska soldater avfyrar en granat mot ryska positioner utanför Bachmut i Donetskregionen. Arkivbild.

Ukrainska soldater avfyrar en granat mot ryska positioner utanför Bachmut i Donetskregionen. Arkivbild.

Foto: Libkos/AP/TT

Ukraina2023-08-16 05:30

Ett skäl till att Ukrainas motoffensiv upplevs som misslyckad är att förväntningarna inför den var så höga, tror Elfving, som löpande följer utvecklingen i Ukraina.

– De som stått för förväntningarna har nog inte haft klart för sig svårighetsgraden i ett ukrainskt motanfall sett till de försvarsställningar som man byggt ut på rysk sida sedan sommaren 2022. Det är minor, det är stridsvagnsgravar, stridsvagnshinder och befästningar. Det är ingenting man tar sig igenom snabbt.

Svår terräng

Även Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, pekar på den omfattande mineringen som ett skäl till att offensiven går långsamt.

– Terrängen är också ganska svår med många små vattendrag. Det tar tid när man hela tiden ska gå över de här mindre åarna som finns.

Han lyfter fram att Ukraina på flera ställen brutit igenom försvarslinjer och att det vid Urozjaine ser ut att vara endast en försvarslinje kvar ned mot kusten.

– Jag tycker inte, som det ser ut just nu, att det står stilla. Det är mer första världskriget, skyttegrav till skyttegrav, och därför går avancemanget långsammare än man önskat, säger han.

– Det finns ett uttryck som heter "krig är väntan".

Flyg tar tid

Jörgen Elfving bedömer att det som behövs för att förbättra Ukrainas läge är minröjningsutrustning i olika former och mer artilleriammunition, något som också utlovas i det senaste svenska stödpaketet. Stridsflyg som är ett stående önskemål från ukrainsk sida och som också utlovats kommer att ta tid, förklarar han.

– Det är inget som kommer att vara på plats i närtid. Det är inte bara fråga om att utbilda folk på F-16, utan man måste ha hela logistiken på plats med bastjänsten och baser för flygplanen.

Johan Huovinen ser däremot att flyg är det som behövs mest, även om det tar tid att bygga upp logistiken.

– Det som skulle kunna förändra bilden snabbare är ett mer tydligt (ukrainskt) hot från luften.

– Det skulle säkerligen ta tid, men vi har ju pratat om de här planen länge nu och ju mer man pratar och inte levererar desto längre drar tiden ut. Ukraina krigar ju inte bättre än det stöd de fått.

Risk för ställningskrig

Trots att det går långsamt framåt tycker Jörgen Elfving att man kan vara fortsatt försiktigt optimistisk kring den ukrainska motoffensiven. Han påpekar dock att Ukraina har tiden emot sig. Till hösten kommer den så kallade menföresperioden då transporter till lands försvåras av väglaget.

– Det innebär att det finns en risk för att man hamnar i ett ställningskrig som varar till våren 2024.

Johan Huovinen bedömer att Ukraina har två månader på sig och förhoppningen är att man till dess har tagit sig till Azovska sjöns norra strand eller i närheten av den.

– Den ukrainska målsättningen är att skära av landkorridoren och därefter gå i försvar.

Når Ukraina det målet kan man använda oktober, november och december till att återhämta, utbilda och försvara – och sedan påbörja en vinteroffensiv någonstans i januari.

– Vi måste räkna med att striderna fortsätter under 2024.

Områden under rysk kontroll/med rysk närvaro 24 februari 2022–14 augusti 2023.
Områden under rysk kontroll/med rysk närvaro 24 februari 2022–14 augusti 2023.
Fakta: Ukraina

Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Därefter har landet präglats av tidvis auktoritära och korrumperade styren.

En revolution 2014 ställde motsättningarna med Ryssland på sin spets. Den stora grannen inledde ett krig som bland annat innebar att halvön Krim intogs. 2022 utökade Ryssland kriget kraftigt, med försök att erövra hela Ukraina. Ukraina har under detta pågående storkrig fått starkt stöd från EU och USA.

Ukraina leds sedan 2019 av president Volodymyr Zelenskyj. Landet har 38 miljoner invånare och huvudstaden heter Kiev.

Källa: UI/Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!