Rysslands invasion av Ukraina är en attack mot den europeiska säkerhetsordningen, anför statsminister Magdalena Andersson (S) med flera ledare i väst.

Invasionen gör det tydligt att det inte finns någon gemensam sådan säkerhetsordning, säger Björn Fägersten, som är seniorforskare och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

– Det finns en ordning i Europa och det är EU och Nato och dess medlemmar som borgar för den. Ryssland är inte del av den ordningen. Analytiskt är det meningslöst att tala om en gemensam säkerhetsordning, säger han.

Ryssland vill ha full kontroll över Ukraina och har släppt på alla hämningar, enligt UI-analytikern.

– Alla förhoppningar om att den breda europeiska säkerhetsordningen ska ge oss (Sverige) trygghet och säkerhet har kommit på skam.

Kringskär Baltikum

Ryssland har flyttat fram positionerna inte bara i Ukraina, utan också i Belarus, där diktatorn Lukasjenkos regim lever vidare med Rysslands välsignelse och i gengäld har börjat hysa tiotusentals ryska soldater.

– Ryssland har delvis gått in i Ukraina via den belarusiska gränsen. Att Ryssland de facto kontrollerar Belarus gör till exempel att de baltiska länderna nu bara har en smal landkorridor för eventuell förstärkning från resten av Europa, säger Björn Fägersten, som framhåller att det sker i Sveriges närområde.

Inte mycket tyder på att situationen kommer att återgå till något av ett normalläge i närtid.

– Det har jag svårt att se, och jag vet inte vad ett normalläge skulle vara heller. Ryssland hade ju redan invaderat Ukraina och stod under sanktioner, och det i sig var inget normalläge innan, säger Björn Fägersten.

På sikt ser han ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa som USA fortsatt lär vilja ha "en roll och ett intresse" i.

– Detta är en konflikt som vi kommer få leva med länge, inte bara i veckor utan i år framöver, med Ryssland om hur Europa ska se ut och vilken ordning som ska gälla.

Risk för upptrappning

Om något annat land försöker lägga sig i kriget väntar "konsekvenser som man aldrig tidigare skådat", enligt Rysslands president Vladimir Putin.

Rådande läge kan eskalera med stora sanktioner, motsanktioner och möjligen ryska motangrepp i hybridformat, enligt Björn Fägersten. Men han ser också risk för en militär utvecklingsspiral.

– Det finns risk för militär eskalering givet att Ukraina får en del hjälp med leveranser och så vidare i landet. Vad händer om de hjälpsystemen beskjuts vid en gränsövergång, när de kommer in i Ukraina från ett annat europeiskt land?

TT: Finns det något nästa steg Ryssland kan ta som kan tvinga andra länder att ingripa?

– Tyvärr är det väl den internationella politikens tragik: Det finns inte några särskilt effektiva verktyg i det korta loppet. I FN:s säkerhetsråd sitter Ryssland självt och Kina, som man får se hur det ställer sig. Om man har förväntningar på att FN-systemet ska leverera så har jag svårt att se det, säger Fägersten.

– Principer som man talat om tidigare, som ansvaret att skydda en civilbefolkning, har man kunnat upprätthålla mot svagare regimer, men knappast mot en kärnvapenbestyckad anfallare som Ryssland.

Ukraina lär bistås på andra sätt, tillägger han:

– Man får hoppas att de inte står helt ensamma i det här.