Den ryska invasionen av Ukraina rullar vidare. Men en dryg vecka in i kriget har de numerärt och materiellt överlägsna ryska styrkorna bara lyckats ta kontrollen över en större stad.

Från västerländskt håll verkar analytiker och bedömare, bland annat vid de amerikanska och brittiska försvarsdepartementen, liksom oberoende Institute for the Study of War överens: Kriget går inte lika bra som Ryssland trott.

– Jag tror att ryssarna hade tänkt sig avsluta insatsen på några dagar, säger Charles Miller, doktor i statsvetenskap och expert på militära konflikter, som är verksam vid Australian National University, till TT.

Ingen säger emot

I en artikel som den statliga ryska nyhetsbyrån Ria publicerade den 26:e februari hyllades landets president Vladimir Putin för att ha löst "problemen" i Ukraina. Många tror att artikeln förproducerats, och att nyhetsbyrån av misstag råkade publicera den.

– Den ger en inblick i hur Vladimir Putins plan var för Ukraina, vilket verkar vara någon form av annektering. Och med tanke på när den råkade publiceras så säger det en del om hur fort ryssarna hade tänkt sig vinna konflikten.

Miller ser flera förklaringar till att en av världens största krigsmakter kunde ha så fel. Ett är det auktoritära styret i Ryssland, där ingen vågar säga emot.

– En av de främsta svagheterna med ett auktoritärt styre är att det inte tillåter negativ feedback om ledarskapets planer.

Så även om andra i det ryska ledarskapet hade invändningar, så höll de antagligen dem för sig själva av rädsla för Putin, tror Miller.

Logistiska problem

På den militära nivån verkar styrkorna, förutom den generella bristen på framgångar, ha problem med grundläggande logistik som mat och bränsle till förbanden

– Officerskåren har problem med partiskhet, korruption och diskriminering, så jag tror att mycket av inkompetensen bottnar i de här djupt gående problemen, säger Charles Miller.

En stor del av motgångarna beror också på det hårdnackade motståndet från de ukrainska styrkorna, enligt Miller. Under den illegala annekteringen av Krim 2014 "smälte motståndet bort".

– Ukraina hade nästan ingen militär då. De hade problem med utrustning, manskap och så vidare, förklarar Miller.

Men på åtta år kan mycket hända. Ukraina har köpt utrustning, fått utbildning av specialstyrkor från väst och har fått krigshärdade styrkor som bekämpat separatister i öst. De har också motivationen av att försvara sitt hemland mot en angripare utifrån.

Med hjälp av handhållna pansarvärns- och luftvärnsrobotar som väst försett landet med kan också ukrainska soldater i små grupper ställa till med stora problem.

– De kan neutralisera övertaget som de ryska bepansrade styrkorna har. En liten grupp på två–tre personer är svårare att hitta och slå ut än stora pansarenheter.

Tror inte på stormning

Ryssland bedöms inte heller ha luftherraväldet över Ukraina.

– Det är jätteviktigt i konventionell krigföring. För har man det kan man kalla in luftunderstöd när ryska styrkor närmar sig ukrainska ställningar, som kan fungera nedtryckande, eller slå ut ställningarna helt och hållet. Luftherravälde försvårar också för ukrainska underhållet, gör det svårt för ukrainska styrkor att samlas i större antal och att röra sig under dagtid, säger han.

– Men jag tror att Ryssland är på väg att ta luftherraväldet, jag skulle misstänka att de har det om en vecka eller så.

Miller tror inte att Ryssland försöker att storma Kiev och Charkiv, gör Ryssland det innebär det massiva förluster.

– Troligast är nog att de försöker att omringa och skära av dem, ta bort vatten och elektricitet. I princip belägra Kiev och Charkiv och sedan bombardera dem och hoppas att de ger upp.

Vem vinner?

Charles Miller bedömer att de ukrainska styrkorna kommer att hamna under svår press de kommande veckorna, med matbrist och moralsänkande ständiga anfall.

– Frågan är vem som knäcks först. Är det ryska ekonomin under västvärldens sanktioner? Eller knäcks ukrainska militären och befolkningen under rysk slagfältstaktik?

Men även om Ryssland annekterar Ukraina, så kan det bli svårt att kontrollera landet.

– Enligt traditionellt upprorsbekämpande skulle det kräva uppemot 900 000 soldater för att hålla Ukraina. Och Ryssland har helt enkelt inte det manskapet. I långa loppet – om Ryssland tar Ukraina och ställs inför uppror – så tror jag inte att Ryssland kan vinna.