Rumänien har tillsatt en utredning sedan man under onsdagen bekräftat att man hittat nedfallna ryska vrakdelar i ett område nära gränsen mot Ukraina.
Landets regering har även informerat övriga Natoländer om fyndet – och enligt försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg måste man nu utröna huruvida attacken varit specifikt riktad mot landet.
– Vi har ännu inga uppgifter om att det skulle vara en avsiktlig attack mot Rumänien från Ryssland, men vi avvaktar utredningen, säger Stoltenberg i EU-parlamentets utrikesutskott.
För Natos del är det alltså avgörande varför drönarrester hamnat i Rumänien, enligt Eva Hagström Frisell, forskningsledare vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik.
– Vad var avsikten? Var det att starta en storskalig attack mot Nato eller är det något som har skett av misstag? Det gäller att analysera och gå igenom underrättelser och lägesinformation för att bedöma huruvida det var starten på en attack – eller om det handlar om ett misstag, säger hon till TT.
– Och man är väldigt försiktig. Ingen vill utvidga det här kriget.
"Krävs mer än drönarrester"
Det är inte första gången som ett nedslag i ett Natoland under Rysslands anfallskrig skapar oro i Europa.
I november dödades två människor då en luftvärnsrobot slog ned i den polska byn Przewodów – sex kilometer från Ukrainas gräns.
Misstanken att roboten skulle ha avfyrats av Ryssland ledde till ett spänt läge. Detta då Polen liksom alla Natoländer omfattas av artikel 5, vilken innebär att en väpnad aggression mot landet ses som en attack mot alla medlemsstater. Det framkom dock relativt snabbt att det var en ukrainsk försvarsrobot som hamnat på avvägar.
Hur Rumänien i egenskap av Natoland kommer att agera nu är ännu oklart.
I Polens fall valde man att inte kalla till konsultationer med medlemsländerna, enligt Natos artikel 4 – som åberopas om "den territoriella integriteten, politiska oberoendet eller säkerheten för någon av parterna är hotad”.
För att aktivera nästa steg, artikel 5, krävs ett gemensamt beslut, påpekar Eva Hagström Frisell.
– Det finns olika steg att ta innan dess. Först när medlemsländerna fastslagit att det handlar om en storskalig och avsiktlig attack som hotar Nato kan man gemensamt besluta om att aktivera artikel 5, säger Eva Hagström Frisell.
– Och för att göra det krävs mer än drönarrester.
"Vill inte se eskalering"
Nya scenarier kan också uppstå då fler länder skickar mer avancerade vapen, som exempelvis stridsflyg och vapen med längre räckvidd, till Ukraina, menar Eva Hagström Frisell.
– Det kan leda till att rysk bekämpning av dessa vapen kommer närmare Natos territorium. Och från Natos sida kommer man att vara fortsatt mån om att ta reda på huruvida det handlar om ett misstag, om något som kommit på avvägar – eller om det är inledningen till en större attack, säger hon.
– Man kommer också att hålla tillbaka sina reaktioner så länge som möjligt. Ingen vill se en eskalerande konflikt mellan Ryssland och Nato på grund av ett missförstånd.
