Genom att erkänna Donetsk och Luhansk och skicka in styrkor har Ryssland tagit steg mot sitt övergripande mål om att kontrollera Ukraina politiskt. Men den fortsatta utvecklingen är oklar.

– Det är fortsatt massor av frågetecken framöver. Rysslands omedelbara mål i Ukraina är att kontrollera Ukraina politiskt. Nu flyttar man fram sin militära position, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Vi vet inte heller vad som händer med den trupp Ryssland har i Belarus. Man har sagt att man förlänger den övningen, men man vet inte hur länge eller om den blir kvar där.

Kostsam annektering

Carolina Vendil Pallin vill inte spekulera i om Ryssland planerar att annektera Donetsk och Luhansk, det vill säga införliva dem i det egna territoriet.

– Men om man tittar på vad som sades på det välregisserade mötet i det ryska säkerhetsrådet gjorde man jämförelser med när Ryssland erkände Sydossetien och Abchazien 2008. Och de områdena har inte annekterats, säger hon.

En eventuell annektering av Donetsk och Luhansk skulle även bli kostsam i form av pensioner och andra medborgerliga förmåner samt investeringar i återuppbyggnad och infrastruktur.

Trots att konflikten pågått sedan 2014 förnekade Ryssland länge att man var en part. Att landet nu agerar öppet ökar handlingsförmågan, enligt Carolina Vendil Pallin.

– När Ryssland förnekade att man var en part i kriget trots att man var det lade viss hämsko på vilka medel man kunde använda militärt. Men i och med att man har erkänt Donetsk och Luhansk som enskilda stater kan man nu också upprätta avtal om permanenta militära baser och flytta fram vapensystem i området, säger hon.

– Det ökar trycket ytterligare på Ukraina.

"Väldigt noggranna kalkyler"

Johan Norberg, också forskningsledare på FOI, beskriver det som att Ryssland kan agera "utan det politiska fikonlövet att förneka sin militära närvaro".

– I bästa fall blir det inte mer just nu. Men jag är orolig för att det kan vara ett första steg i något större, säger han.

En betydelsefull fråga är exakt vilka områden som avses. Enligt utbrytarområdenas konstitutioner från 2014 är territorierna större på pappret än vad som faktiskt kontrolleras.

TT: Kan man tänka sig att Ryssland vill flytta tillbaka fronten?

– Det skulle vara en möjlighet. Men jag tror att man gör väldigt noggranna kalkyler i Ryssland vad det är värt i termer av tid och döda. Att anfalla en fiende som är förberedd och nedgrävd i skyttevärn är väldigt kostsamt och kräver kraftfull förbekämpning med artilleri. Frågan är om det är värt det om massor av ryssar kommer hem i plastsäckar.

"Rå militärmakt tillbaka"

Eftersom Ryssland funnits i kulisserna hela tiden tror Johan Norberg inte nödvändigtvis att de trupper som nu sänds in i östra Ukraina kommer att märkas så mycket. Men oavsett har Ryssland flyttat fram sina positioner gentemot väst.

– Hela världen har gått runt i tre månader och undrat vad Putin vill. De har påverkat agendan och säkerheten i Europa och fått till förhandlingar med USA. Allt det har de lyckats med för att de hotar med militära medel. Jag tror man försöker få så mycket som möjligt från Ukraina och väst utan ett stort krig, för att få det måste man vara trovärdig i hotet om ett stort krig, säger han.

– Rå militärmakt är tillbaka i Europa. Det får vi leva med framöver.