Expert: Ryska adoptivfamiljer deltar i krigsbrott

Arresteringsordern mot Rysslands president Vladimir Putin kan få betydelse långt bortom det symboliska. Det tror folkrättsprofessorn Mark Klamberg.
–Ryska familjer som adopterar bortrövade ukrainska barn tvingas konfronteras med tanken att de bidrar till krigsförbrytelser.

Mark Klamberg är professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Arkivbild.

Mark Klamberg är professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Arkivbild.

Foto: Privat

Ukraina2023-03-18 11:36

Listan på ryska krigsförbrytelser och människorättsbrott under utredning i Ukraina är lång. Internationella brottmålsdomstolen ICC:s arresteringsorder mot Vladimir Putin gäller massförflyttningen av ukrainska barn till Ryssland, där många uppges ha adopterats bort.

Analytiker och experter pekar på symbolvärdet, men att utsikterna att ställa Putin inför rätta är svårbedömda. Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, ser ändå förtjänster av flera slag.

Dels rent praktiskt i form av ett slags reseförbud mot Putin, eftersom det alltid finns en risk att länderna han reser till verkställer arresteringsordern. Dels genom att sända ett budskap till de ryska familjer som adopterar bortrövade ukrainska barn.

– I deras föreställningsvärld gissar jag att många tycker att de gör en god gärning. I och med det här så måste de här familjerna fråga sig själva – bidrar vi till krigsförbrytelser?

– Det tror jag har en verklig konsekvens i att familjer som kanske är på väg att adoptera i stället avstår, vilket skulle vara av stor betydelse.

Delikat historia

Alla 123 stater som är anslutna till ICC har en rättslig skyldighet att verkställa arresteringsordern – skulle Vladimir Putin sätta foten inom ländernas jurisdiktion. Redan i augusti väntar en, med Mark Klambergs ord, delikat historia.

Då står ICC-medlemmen Sydafrika värd för ett toppmöte för BRICS-sammanslutningen, där Ryssland ingår.

– Som jag har uppfattat det ska Putin dit. Om det blir så har Sydafrika en skyldighet att gripa honom, säger Mark Klamberg.

Landet har dock tidigare visat sig ovilligt att lystra till ICC:s uppmaningar. Domstolen utfärdade 2009 och 2010 arresteringsordrar mot Sudans tidigare president Omar al-Bashir för brott mot mänskligheten i Darfur. Trots det vägrade den sydafrikanska regeringen att gripa al-Bashir när denne 2015 genomförde ett kontroversiellt besök i landet.

– De kommer vara i en knipa i augusti. De vill stå värdar för toppmötet, men å andra sidan vill de nog visa att de följer domstolens begäran om arresteringsordern.

Fler kan följa

Tidigare i veckan rapporterades att ICC planerade två förundersökningar om krigsbrott i Ukraina. Dels om förflyttningarna av barn, dels om attackerna mot civil infrastruktur.

– Nu har han gått från ord till handling i den förstnämnda. Jag misstänker att det redan nu finns arresteringsordrar för den andra kategorin av åtalspunkter, och då föreställer jag mig att det handlar om försvarsminister Shoigu och ryska generaler.

Normalt sett delar ICC sina arresteringsordrar med polismyndigheter, men håller dem i övrigt hemliga för att öka chansen för gripanden.

– Antingen har man bestämt sig för det i det här fallet, eller så kan man tänka sig att det snart kommer en andra omgång av offentliggjorda arresteringsordrar.

TT: Är det sannolikt att Putin en dag ställs inför rätta?

– Många, inklusive jag själv, ser det inte som realistiskt att Putin hamnar i Haag. Men man sa samma sak om (Jugoslaviens president) Milosevic, och några år senare blev det regimskifte i Belgrad och man valde att lämna ut honom. Mitt svar är fortsatt att det bara kommer hända om det blir regimskifte i Moskva – och numera även om Putin skulle välja att resa till för honom fel land.

Fakta: ICC

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är en domstol som har sitt säte i Haag i Nederländerna. Den dömer i mål om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

ICC inledde sin verksamhet 2002 och är ett komplement till Internationella domstolen i Haag (ICJ). ICJ dömer i mellanstatliga tvister och ICC dömer individer som har begått krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten eller varit medskyldiga i folkmord.

Domstolen aktiveras genom att en internationellt utsedd åklagare får en misstänkt person utlämnad från ett land där brottet begåtts, från det land där vederbörande är medborgare eller från ett tredje land om samtycke finns från någon av de två förstnämnda staterna.

När ICC kom till sågs det som en milstolpe i strävan för ett internationellt rättssystem. Men med åren har den allt mer kommit att kritiseras, bland annat för att vara politiserad. Det har också förekommit kritik mot att en övervägande del av dess arbete har riktats mot Afrika.

USA har återkommande motsatt sig domstolens arbete. 2020 riktades amerikanska sanktioner mot ICC-åklagaren Fatou Bensouda när hon sökte utreda möjliga krigsbrott under USA:s krig i Afghanistan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!