Efter att under flera månader ha förnekat att Ryssland planerar en invasion av Ukraina – trots omfattande militär upptrappning i gränsområdet – skrev Putin till sist på dokument som förklarar de två utbrytarområdena i östra Ukraina, Luhansk och Donetsk, som självständiga.
– Upptrappningen har skett ganska transparent, och det är inte så att agerandet saknar motstycke. Om du tittar på hur Putin agerat tidigare så finns det paralleller till Georgien 2008.
Det säger Paul Meyer, som tidigare var Kanadas representant vid FN-kontoret i Genève och numera bland annat är adjungerad professor i internationella studier vid Simon Fraser University i kanadensiska Vancouver.
Kan bli storkrig
Kreml har försvarat sina intåg i andra länder med att motståndaren har genomfört etnisk rensning, eller att ryska delar av befolkningen har hotats. Det skedde både i Georgien och inför den olagliga annekteringen av Krim 2014, och nu pratar man om att det pågår ett folkmord i östra Ukraina.
I fallet Georgien lyckades Ryssland provocera fram en georgisk reaktion, som sedan användes som svepskäl för den insats som man hade planerat. De georgiska utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien erkändes sedan av Ryssland som självständiga stater. Även i det fallet använde Putin terminologin "fredsbevarande styrkor".
– Det påminner helt klart om dagens situation, där du har två separatistenklaver vid gränsen, som Ryssland har valt att erkänna som självständiga nationer och tecknat avtal med som tillåter ryska soldater där, säger Meyer.
Om Ryssland följer mallen kan Ukrainakrisen eskalera den närmaste tiden. De proryska separatisterna kontrollerar nämligen bara en tredjedel av det område som man förklarat som självständigt. Resten kontrolleras av Ukrainas försvarsmakt.
– Nästa steg kan mycket väl vara att separatister med hjälp av ryska styrkor rör sig över den kontrollinje som i princip varit statisk i åtta år och tar kontrollen över området, säger han.
Då finns risk för ett storskaligt krig.
– Ukraina har signalerat att man vill försvara sitt land, jag tror att man skulle göra motstånd, säger Meyer.
Georgien, Krim och Moldavien
Det skulle kunna bli så att Ryssland likt med Krim genomför en illegal annektering.
– Man kan hävda att folket där etniskt och kulturellt är ryssar och borde vara en del av moderlandet, säger Paul Meyer och fortsätter:
– Ryssland kan säkert under vapenhot ordna en övertygande folkomröstning i området, likt på Krim, och visa upp att 95 procents stödjer det, säger Meyer.
Det kan också bli så att man likt i Georgien låter utbrytarenklaverna stanna i något slags vakuum. Ryssland är än i dag det enda landet som erkänt dem och har stärkt sitt inflytande. På ett liknande sätt stödjer Ryssland också separatister i moldaviska utbrytarregionen Transnistrien.
– Georgien räknar fortfarande enklaverna som en del av sitt land, men Georgien har inte kontroll över dem och de är under ryskt inflytande, säger Meyer.
Han bedömer att Ukraina antagligen inte kommer att göra några försök att vare sig återta Krimhalvön eller försöka att ta kontrollen över de separatistkontrollerade områdena i öst.
– Men jag tror att man kommer att försvara sig från ytterligare inbrytningar.
Impopulärt med krig
Vladimir Putin visste att omvärldens fördömanden skulle hagla och att sanktioner skulle införas. Tydligen var sanktionshoten inte tillräckligt avskräckande, även om Meyer tror att de införda sanktionerna är kännbara.
Putin vill däremot antagligen inte ha en fullskalig invasion av Ukraina av andra skäl, tror Meyer. Dels kan det bli kostbart, både i människoliv och ekonomiskt, dels finns det antagligen inget större internt stöd för det. Den genomsnittlige ryssen ser nämligen inte Ukraina som en fiende, enligt Meyer, trots det ryska propagandamaskineriet.
– Ryssland har en befolkning som är förtryckt och kontrollerad, så det lär inte leda till någon revolt. Men det kommer inte att vara populärt, och det finns risk för mer missnöje, som inte är till nytta för regimen.