Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visade sig på lördagsmorgonen i regeringskvarteren i Kiev och uppmanade ukrainarna till fortsatt kamp.
Hårda strider har rapporterats under natten och morgonen, men hittills har huvudstaden hållit emot. Hur länge motståndet kan fortsätta är svårt att avgöra, säger Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarshögskolan.
– Man har hållit stången bättre än man trodde, och Ryssland förväntade sig kanske mindre motstånd vilket har lett till större förluster. Men vad jag sett har bara en tredjedel av de ryska stridsgrupperna gått in, så det kommer fler vågor. Det största slaget om Kiev har inte börjat än.
Stadsmiljö försvårar
Den ryska armén är på papperet överlägsen, både storleksmässigt och vad gäller olika typer av stridskrafter. Samtidigt, poängterar Jonsson, är strid i stadsmiljö betydligt mer komplicerat än strid ute på landsbygden.
– Och här har vi en stad med miljoner invånare som har beväpnat sig och är fast beslutna att beskydda sig själva. Några av de största amerikanska förlusterna i Irak kom i den här typen av strider, så intagandet av Kiev kommer på intet sätt att bli lätt.
Även Andreas Umland, Kievbaserad analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, tror att Ryssland missbedömt det ukrainska motståndet.
– Kanske fanns det en felaktig uppfattning om att befolkningen i Ukraina skulle välkomna dem, säger han.
Missiler mot civila
Umland oroar sig nu för att Putin ska tappa tålamodet, och tror att Ryssland överväger att rikta tungt artilleri och missiler, vapen som hittills främst använts mot militära mål, direkt mot civil bebyggelse.
– Jag utgår ifrån att det alternativet ligger på bordet. Det skulle leda till stor blodspillan, och då är det antagligen över snart. Om Ryssland inleder en massaker med massiva bombningar mot civila i Kiev så tror jag att Zelenskyj väljer att kapitulera.
Men det vore en riskfylld manöver. Utbrett våld mot den ukrainska civilbefolkningen skulle inte ses med blida ögon av den ryska befolkningen, säger han, och drar en parallell till bombningen av Tjetjeniens huvudstad Groznyj, som 1999 jämnades med marken under det andra Tjetjenienkriget.
– Tjetjenerna hade ett väldigt dåligt rykte i Ryssland, och det fanns ett stort kulturellt avstånd. Men folket, och även delar av militären, skulle antagligen tycka att det vore att gå alldeles för långt att göra likadant med Kiev.
"Kampen kommer fortsätta"
Umland anser att ukrainarnas försvarsvilja är stark. Han tror inte att den påverkas nämnvärt om Kiev faller, annat än att ledningen och koordineringen av de militära styrkorna kompliceras.
– De militära enheterna i andra delar av Ukraina kommer inte att ge upp utan en order från Zelenskyj, vilket han inte kommer att ge. Kampen kommer fortsätta.
Det står, enligt Andreas Umland, bortom allt tvivel att Ryssland vill byta ut ledarskapet i Kiev. Men det, tror han, är lättare sagt än gjort.
– Ukrainarna sparkar konstant ut sina presidenter. Ryssarna kan tillsätta bäst de vill, men ingen kommer att följa deras order. Man kan tvinga människor till lydnad med en terrorregim, men det kräver väldigt mycket militära resurser i ett så stort land som Ukraina, så det är också osannolikt.
– Alternativet vore kanske någon typ av kompromiss kring Donbass, men det är svårt att veta vad Putin skulle acceptera.