Dekretet om införande av krigslagar är redan underskrivet och klart, uppgav president Putin i samband med onsdagens tv-sända videomöte i landets mäktiga säkerhetsråd.
– Vi arbetar på att lösa väldigt svåra och storskaliga uppgifter för att säkerställa Rysslands säkerhet och en säker framtid, för att försvara vårt folk, sade han till ansamlingen av landets högsta ledare.
Exakt vad krigslagarna som införs i de folkrättsvidrigt annekterade Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja kommer att innebära går ännu bara att spekulera om, säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Men han befarar att det kan leda till ökad rysk mobilisering.
– Ett alternativ är att man nu börjar tvångsmobilisera ukrainare som bor i området och som Ryssland anser är ryssar. Det är något som tidigare har diskuterats som en möjlig följd av annekteringarna, säger han.
Mobilisera värnpliktiga
Att tvinga ukrainare att strida mot ukrainare skulle utgöra ett brott mot Genèvekonventionen, som slår fast att man inte får rekrytera befolkning från ockuperade territorier för att strida för ockupationsmakten.
För Ilmari Käihkö kommer beskedet om ett införande av krigslagar inte som en överraskning. Han tror också att det kan vara ett sätt för Putin att kunna mobilisera värnpliktiga, något som tidigare varit omöjligt.
– Det skulle innebära ytterligare ett stort antal soldater till kriget och skulle lösa ett problem för Ryssland, säger han.
Enligt Vladimir Putins besked får lokala ledare i ryska regioner, där de ockuperade delarna av Ukraina enligt presidenten ingår, nu utökade befogenheter.
Tvångsarbete och censur
– Det kan nog handla om att kunna införa hårdare straff för att förbättra säkerhetssituationen, som ju är dålig för Ryssland i de här regionerna eftersom man inte kontrollerar dem, säger Ilmari Käihkö och fortsätter:
– Med större makt för ockupationsstyrena kan vi förvänta oss större repression, helt enkelt. Det är det krigslagar brukar betyda i praktiken.
Krigslagar i allmänhet kan exempelvis ge möjlighet att införa tvångsarbete och striktare censur, stärka polismakten samt begränsa människors rörelser och möten i det offentliga. Enligt det nya dekretet begränsas möjligheterna att färdas mellan Ryssland och Ukraina rejält, formellt. Det gäller även resor till och från den ryskannekterade Krimhalvön.
Ett särskilt koordinationsråd kommer ta form under premiärminister Michail Misjustins ledning, i syfte att förbättra ryska myndigheters samordning kring krigsinsatsen.
