Omfattningen av dödsfall och förödelse i den ödelagda hamnstaden Mariupol i östra Ukraina, som nu kontrolleras av Ryssland, tyder på allvarliga kränkningar av folkrätten och grova brott mot mänskliga rättigheter, säger Michelle Bachelet.
– Mellan februari och slutet av april var Mariupol sannolikt den dödligaste platsen i Ukraina, sade Bachelet under ett tal i Genève, rapporterar AFP.
Enligt Bachelet har 1 348 civila dödsfall bekräftats i staden, där 90 procent av bostadshusen skadats eller förstörts, men i realiteten handlar det sannolikt om ytterligare "tusentals" döda.
Hon varnar för att de fasor som civilbefolkningen i Mariupol upplevt under kriget kommer att lämna spår som inte kan utplånas och kommer att påverka kommande generationer:
– Föräldrarna som var tvungna att begrava sina egna barn, människor som såg sina vänner begå självmord, familjer som slets isär och alla som var tvungna att lämna en mycket älskad stad utan att veta om de någonsin skulle få se den igen, säger hon.
"Omöjligt" att evakuera
De drygt 500 civila som sökt skydd i kemfabriken Azot i Sievjerodonetsk i östra Ukraina kan inte evakueras på grund av den ihållande artilleribeskjutningen från ryska styrkor, uppger Serhij Hajdaj, guvernör i Luhansk.
– Det är omöjligt att ta sig därifrån nu. Det är fysiskt möjligt, men väldigt farligt på grund av beskjutning och strider som pågår konstant, säger Hajdaj till CNN.
Hajdaj menar att en evakuering endast kan ske vid en fullständig vapenvila, men säger att han inte litar på Ryssland, som enligt ukrainska tjänstemän tidigare har brutit löften om vapenvila och evakueringskorridorer.
"Tre sidor samtidigt"
Ryssland attackerar Sievjerodonetsk från flera håll, och verkar till stor del ha skurit av de försvarande styrkorna i staden, och attackerar dessutom bosättningar runt omkring för att ytterligare försvåra för Ukraina att få fram förstärkningar, enligt tankesmedjan ISW:s senaste uppdatering.
– Vår militär håller tillbaka fienden från tre sidor samtidigt, säger Serhij Hajdaj till AP.
USA och Storbritannien har gradvis gett Ukraina system med längre och längre räckvidd. Ukraina har också visat sig kunna använda traditionella artillerisystem effektivt med hjälp av drönare.
Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba fick en fråga från BBC om vapenleveranserna från västländerna är för små och kommer för sent, i samband med en pressträff i Kiev. Kuleba svarade att tillkännagivanden om nya vapen till Ukraina "borde göras varje vecka" och att dessa vapen "bör levereras i tillräckliga mängder".
– Det här är verkligheten. Vi uppskattar allt som har gjorts, vi klagar inte, säger han och tillägger:
– Men sanningen är att vi fortfarande är underlägsna när det kommer till artilleri, raketartillerivapen och försvarssystem, och vi kan inte göra några stora framsteg förrän vi når upp till samma siffror som Ryssland på dessa tre områden.
Kreml: Ska fullfölja mål
Samtidigt säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till CNN att Ryssland planerar att stå emot de västerländska sanktionerna och fullfölja sitt mål i Donbassregionen i östra Ukraina.
På frågan om huruvida Ryssland har för avsikt att ockupera delar av ukrainsk mark i Odessa, Charkiv och Cherson, säger Peskov att beslutet beror på "lokalbefolkningens vilja".
– Det allra viktigaste målet är att skydda invånarna i Donbass och Luhansk från dem som beskjuter Donetsk, till exempel, och dödar civila där just nu. Och har gjort det under de senaste åtta till nio åren, hävdar Peskov.
Peskov säger också att Ryssland inte utgör något hot mot de baltiska länderna eller Finland, men tillägger:
– Vi är säkra på att Finlands och Sveriges medlemskap i Nato inte kommer att föra med sig några fördelar för säkerheten på den europeiska kontinenten. Tvärtom kommer det att medföra ytterligare spänningar.