Representanter för regeringarna i Kiev och Moskva har hållit flera förhandlingsrundor – både fysiskt och på distans – sedan invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari. Den fjärde och senaste samtalsomgången inleddes i måndags.
Men Storbritanniens utrikesminister Liz Truss är skeptisk till att Ryssland försöker nå en fredlig lösning på konflikten – och beskriver samtalen som en rysk "rökridå".
– Om ett land menar allvar med förhandlingar bombar det inte urskiljningslöst civila under samma dag, säger Liz Truss till The Times.
– Vad vi har sett är ett försök att skapa utrymme för en rysk omgruppering. Vi ser inga seriösa reträtter av ryska styrkor eller några seriösa förslag på förhandlingsbordet, tillägger hon.
Kraven redan uppnådda
Oscar Jonsson, expert på rysk krigföring på Försvarshögskolan i Stockholm, säger att Ryssland tidigare har använt sig av eldupphör för att omgruppera styrkor, till exempel mellan det första och andra Minskavtalet under kriget i östra Ukraina.
– Den gången omgrupperade Ryssland och fyllde på med vapen och ammunition för att sedan fortsätta offensiven. Jag tror absolut att eldupphör kan hjälpa Ryssland nu eftersom det har gått dåligt för Ryssland med logistik, man har åsamkats stora förluster och behöver omgruppera, säger Jonsson.
Han tror inte att Ryssland kommer att nöja sig med de krav som förs fram i förhandlingarna eftersom de redan var uppnådda före kriget.
– Ryssland hade redan kontroll över stora delar av Donetsk och Luhansk och över Krim. Ukrainas position utanför Nato var i princip garanterad, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz stod i Moskva och sade att Nato inte skulle expandera under hans livstid. Avnazifieringen, det fanns inte heller några nazister i den ukrainska regeringen, säger Jonsson.
– Det är också därför jag har svårt att se att det som ligger på bordet nu är ett genuint försök till förhandlingslösning utan ser mer ut som en operativ paus.
Långtgående eftergifter
Jonsson tror att Ryssland skulle kunna gå med på att avsluta kriget efter långtgående eftergifter som till exempel regimförändring i Ukraina, eller rysk kontroll över hela Donetsk och Luhansk och en landbrygga till Krim.
– Men jag har ändå svårt att se hur Putin ska lyckas sälja något mindre än det till den ryska eliten och allmänheten, säger Jonsson.
TT: Finns det någonting som talar för att Ryssland är redo att möta Ukraina halvvägs?
– Det som talar för är att Ryssland inte har lyckats nå sina politiska mål med det militära instrumentet. I det stora hela verkar invasionen ha stannat av, och man har svårt att regenerera mer militär styrka för att kunna nå ett militärt avgörande.