Grupp civila har lämnat Mariupols stålverk

En grupp civila har fått lämna det av ryska styrkor belägrade stålverket i Mariupol. Men hamnstaden Odessa i södra Ukraina har attackerats med raketer. Flygplatsens startbana träffades, rökpelare steg över staden men ingen skadades. Rysslands angrepp i öst väntas utökas, men de stridsdugliga styrkorna har tunnats ut enligt brittisk militär.

Belägrade stålverket Azovstal i Mariupol.

Belägrade stålverket Azovstal i Mariupol.

Foto: Maxar Technologies/AP/TT

Ukraina2022-04-30 04:32

Uppgiften om de civilas möjliga fria lejd från stålverket kommer från en representant för de ukrainska soldater som finns i stålverksanläggningen Azovstal.

"20 civila, kvinnor och barn har kunnat lämna till en lämplig plats, och vi hoppas att de kan föras till Zaporizjzjia, som kontrolleras av Ukraina" meddelade biträdande befäl för soldaterna i anläggningen.

Uppgifterna sent på lördagen kom timmar efter en attack mot Odessa. Hamnen till Svarta havet och den för Ukraina strategiskt och ekonomiskt viktiga storstaden har tidigare undgått omfattande attacker trots att den var ett av Rysslands främsta mål.

Flygplatsens start- och landningsbana går inte längre att använda, enligt talespersonen för Ukrainas södra försvarsstyrkor.

Attacken utfördes samtidigt som rapporter kommer om ökad rysk militär aktivitet i öst, i Donbassregionen.

– Tecken tyder på att Ryssland förbereder sig för än större militära insatser, säger Oleksandr Motuzjanyk, talesperson för Ukrainas försvarsdepartement.

Omplacera enheter

Brittiska försvarsdepartementet konstaterade samtidigt att de ryska styrkorna tunnas ut.

"Ryssland har tvingats att slå samman och omplacera enheter på grund av misslyckade framryckningar i nordöstra Ukraina", skriver departementet, som också hävdar att många av de ryska enheterna "troligen lider av sviktande moral".

"Nu vill Ryssland koncentrera stridskrafterna, förkorta avståndet till understödsenheter och förenkla ordergivningen", heter det vidare.

Brittiska underrättelseuppgifter gör också gällande att den ryska militären har brister i "taktisk koordinering" och lider av "ofullständigt flygunderstöd".

Moskva säger i sin tur att den "militära insatsen" går enligt plan. Utrikesminister Sergej Lavrov uppger i en intervju med Kinas officiella nyhetsbyrå Nya Kina att målen för insatsen "kommer med all säkerhet att uppfyllas".

Lavrov: Sluta leverera

Lavrov säger också att om USA och Nato vill få ett slut på krisen i Ukraina måste "de vakna upp och sluta leverera vapen och ammunition till Kiev".

De evigt hårda tongångarna från Moskva får Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att tveka om möjliga samtal, eftersom ryska styrkor samtidigt begår nya grymheter mot civilbefolkningen.

Från Butja utanför Kiev kommer nya rapporter om övergrepp, när fler kroppar hittas i gravar. Tre personer som begravts strax utanför staden hade sina händer bundna bakom ryggen. Ögonen var förbundna, och det syntes spår av tortyr enligt Kievs polismyndighet.

Ukraina och Ryssland har utväxlat ett antal krigsfångar. Enligt ukrainska uppgifter frigavs 14 ukrainare på lördagen, varav en soldat var gravid. Kiev uppger inte hur många ryska soldater som frigavs.

Ukraina beskyller Ryssland för att stjäla enorma mängder spannmål från områden som ryska trupper belägrat. Biträdande jordbruksminister Taras Vysotskyj befarar att Ryssland kommer att föra bort omkring 1,5 miljoner ton från dessa områden, skriver BBC.

Ukrainas omfattande spannmålsexport har förstås lamslagits under invasionen, men ett lastfartyg med 71 000 ton spannmål kunde lämna en hamn i Rumänien i torsdags. Det var första större exporten av spannmål från Ukraina sedan den ryska invasionen den 24 februari.

Bakgrund: Kriget i Ukraina

I åtta år har ryskstödda separatister och ukrainska styrkor stridit i Donbass, där två utbrytarrepubliker har utropats och erkänts av Ryssland.

Motsättningarna mellan Ukraina och Ryssland som kom i dagen 2014 går långt tillbaka i tiden. De hade nödtorftigt dolts av sovjetisk propaganda om "brödrafolk".

På halvön Krim i Svarta havet iscensatte Ryssland i februari 2014 en sorts lokal "revolution", noga planerad i Moskva enligt vad president Vladimir Putin senare avslöjade. Det lokala parlamentet ockuperades, den valda regeringen avsattes och rysktrogna politiker tog makten.

I en folkomröstning på Krim påstods 96,7 procent av deltagarna ha sagt ja till anslutning till Ryssland. Lika snabbt antog ryska parlamentet en lag som tillät Putin förklara Krim som en del av Ryssland.

Inte sedan andra världskriget hade en europeisk gräns flyttats på detta sätt.

När Ryssland i höstas började samla stora militärstyrkor längs gränsen mot Ukraina växte oron, också i andra länder i östra Europa som tidigare har varit skilda från Västeuropa av järnridån.

Den 24 februari deklarerade president Putin att en "militär specialoperation" inletts mot Ukraina.

Källor: Landguiden/UI och AFP

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!