Exakt varifrån uppgifterna kommer hålls fortfarande hemligt.

Därför är det svårt att bedöma trovärdigheten i USA:s varning för att Ryssland under onsdagen skulle kunna komma att attackera Ukraina.

– Det är svårnavigerad terräng. Om man har genuin insyn i den ryska apparaten så vill man absolut inte gå ut offentligt med det, och riskera att röja sina källor, säger Björn Ottosson, som forskar om USA:s säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Redan i höstas larmades omvärlden om att uppemot 175 000 ryska soldater samlats vid gränsen till Ukraina, som enligt USA:s underrättelser hotades av invasion.

Sedan dess har flera varningar kommit, senast förra veckan då USA meddelade att onsdag den 16 februari, i dag, var ett möjligt startdatum för attacken. Under tisdagen rapporterades det om att hemsidor till det ukrainska försvarsdepartementet och banker ska ha utsatts för en cyberattack.

Ny strategi efter 2014

För några veckor sedan spreds amerikanska underrättelseuppgifter som varnade för att Ryssland planerade att tillverka en inspelad film med ett iscensatt angrepp från ukrainskt håll, i syfte att skapa en ursäkt för att invadera Ukraina. Men ingen film dök upp efter det att uppgifterna spridits.

– Om man avvärjer en invasion i dag kan USA:s president Joe Biden kanske slå sig på bröstet och ta äran för att ha genomskådat (Rysslands president Vladimir) Putin. Men det kan också se ut som man haft fel om händelseförloppet inte motsvarar det man varnat för, säger Ottosson.

Taktiken visar på ett policyskifte hos USA:s underrättelseapparat. Avril Haines, USA:s underrättelsechef, och CIA-chefen William Burns, som båda tillsattes förra året, uppges vara mer benägna att dela med sig av information kring Ryssland än sina föregångare.

Inte göra om

Skiftet kan dels bero på läxan från 2014, då USA ska ha hållit inne på information i samband med att Ryssland då gick in i Ukraina och annekterade Krimhalvön i strid med internationell rätt.

– Man drog slutsatsen att "det här ska vi inte göra om", säger Ottosson.

Det kaosartade utträdet ur Afghanistan, där talibanerna visade sig ha större grepp om landet än vad USA kommunicerade ut, kan också ha påverkat agerandet i dag. Bidens opinionssiffror lider fortfarande av förtroendekrisen som uppstod.

Men strategin har också mer uppenbara skäl.

– Det handlar om att skapa enhet och samla sina allierade bakom en hårdare linje gentemot Ryssland, och visa att man håller ögonen på dem, säger Björn Ottosson.

Paralleller till Irak

Men det är inte helt riskfritt för USA att sprida uppgifter som inte går att bekräfta. Kritik har redan kommit från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som menar att de amerikanska uppgifterna om en närstående invasion skapat onödig oro i landet.

Förra gången Björn Ottosson kan minnas att denna mängd underrättelseinformation delades med allmänheten var inför Irakkriget 2003. Men de uppgifterna som då låg till grund för USA:s inträde i Irak visade sig vara falska.

– Med Irak användes underrättelsen som basunerades ut via just detta podium för att starta ett krig, sade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Jake Sullivan i fredags.

– Vi försöker förhindra ett, fortsatte han.