Under 2022 dödades och skadades minst 916 personer i Ukraina av klustervapen, enligt färsk statistik. Nästan alla av de kända offren, 855 personer, är civila.
Av de drabbade miste 294 människor livet, rapporterar CMC, som är ett nätverk av organisationer som arbetar emot användandet av klustervapen.
Siffrorna från Ukraina utgör en stor majoritet av den globala siffran 1 172 döda och skadade under året.
Rysslands omfattande användning av klusterbomber under kriget i Ukraina, och även ukrainska styrkors mindre utbredda nyttjande av vapentypen, har lett till att de globala siffrorna är de högsta sedan organisationen började föra statistik 2010.
Urskillningslösa vapen
Många länder har sedan tidigare infört förbud mot vapnen, eftersom de anses drabba civila i hög grad. Över 100 länder, bland annat Sverige, har anslutit sig till en konvention om att förbjuda användning, överföring, produktion och lagring. Men oavsett om ett land har skrivit under konventionen eller inte strider användandet av klustervapen enligt många organisationer mot internationell humanitär rätt, eftersom vapnen till sin natur är urskillningslösa.
– Vi är i kontakt med ukrainarna om våra fynd, som visar att på det sätt ukrainarna har använt dessa klusterbomber, så har de dödat sina egna civila, säger Belkis Wille vid människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) under ett besök i Stockholm.
Ukraina har – efter att flera organisationer rapporterat om landets användning av klustervapen – lovat att utreda uppgifterna, men om någon utredning har inletts är okänt.
Befarar urholkning
Klustervapen öppnar sig i luften och sprider mindre stridsdelar över ett större område, vilket kan få katastrofala följder i tätbefolkade trakter. Men användandet av klustervapen leder inte bara till omedelbara offer. Det får även konsekvenser senare, när områden har återtagits och civila kommit tillbaka. Odetonerade stridsdelar från klustervapen fungerar då som landminor på lång sikt.
USA:s leverans av klustervapen till Ukraina kan leda till en urholkning av förbudet mot klustervapen, tror Belkis Wille.
– Nu har vissa länder som är med i konventionen börjat överväga att lämna den. Jag anser att det är mycket oroande, säger hon.
Utreda krigsbrott
När beslutet fattades i USA om att skicka klustervapen till Ukraina gick ryssarna ut och fördömde ukrainarnas användning av vapnen, något Belkis Wille kallar "löjligt".
– Men det ger ryssarna möjlighet att hävda – inför människor i områden de har ockuperat i Ukraina – att den ukrainska regeringen inte bryr sig om de civila och försöker döda dem med urskillningslösa vapen, vilket såklart är hyckleri. Men det är något vi ser att ryssarna använder i sin retorik nu.
HRW anser att användandet av klustervapen i Ukrainakriget ska utredas som krigsbrott.
– När den ukrainska militären, liksom den ryska militären, väljer att använda urskillningslösa vapen i ett område där de vet att civila bor, då måste dessa attacker utredas som krigsbrott, säger Belkis Wille.
