Kriget står och väger – bägge sidor utmattade

Kriget i Ukraina har gått ned i intensitet. Bägge sidor behöver stora påfyllningar: Ukraina med utrustning och Ryssland med frontsoldater. Som det är nu kan ingen av dem få vågskålen att tippa över, bedömer militära experter.

Peter Lidén, överstelöjtnant som undervisar vid Försvarshögskolan i Stockholm. Arkivbild.

Peter Lidén, överstelöjtnant som undervisar vid Försvarshögskolan i Stockholm. Arkivbild.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Ukraina2022-06-30 05:00

Det som för några månader sedan var ett flerfrontskrig i stora delar av Ukraina utspelar sig nu i mindre skala i mindre områden. I öst försöker ryska styrkor hota staden Lysytjansk, som utgör ett sista ukrainskt fäste i Luhansk-regionen. I syd har ukrainska styrkor återerövrat många små byar i en motoffensiv i Cherson-regionen.

– Kriget står just nu och väger. Båda sidor har i stort sett krigat slut på de styrkor man hade i början, så att de inte orkar avgöra kriget med det man har använt hittills, säger Johan Norberg, som är Rysslandsinriktad forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Grovt talat kan man säga att Ukraina har personal till sina förband, även om det inte är lätt, men saknar utrustning, framför allt tung utrustning. Ryssland har det motsatta problemet att man har ont om folk, men ganska gott om utrustning.

Svårt med nya soldater

Kriget har lugnats ned sedan den fullskaliga invasionen inleddes den 24 februari, men frontlinjen rör fortsatt på sig i södra och östra Ukraina, enligt Peter Lidén, som är överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan (FHS).

Efter flera veckors strider tog Ryssland nyligen kontroll över staden Sievjerodonetsk. Striderna fortsätter kring dess intilliggande tvillingstad Lysytjansk.

– Ryssland kommer nog inte kunna ta hela Luhansks län hur lätt eller snabbt som helst. Då behöver man ta Lysytjansk och bitarna runt omkring. Och lyckas man med det så får man problem med att också ta Donetsk län. Där är städerna Kramatorsk och Slovjansk och samhällena runt dem väl försvarade av den ukrainska sidan, säger Peter Lidén.

– Jag tror inte att det skulle göra skillnad även om Ryssland lyckas fylla på med soldater. Att få förbanden dugliga nog att i närtid genomföra framgångsrika anfall blir svårt.

Ukraina har lidit stora förluster i Donbass den senaste tiden, möjligen större än Ryssland, under ett tungt ryskt bombardemang. Nya västerländska artillerisystem levereras till den ukrainska sidan och när de är redo att tas i bruk väntas de kunna skjuta tillbaka och dämpa den ryska beskjutningen.

"Ren terror"

Rysk beskjutning riktas också mot städer längre från fronten. I helgen besköts bland annat bostadshus i Kiev, Charkiv och Slovjansk samt ett köpcentrum i Krementjuk, med många civila dödsfall som följd.

– I de fall det är rent civila mål utan militärt värde är det ju ren terror, för att visa vad man har vilja och förmåga att göra, säger Peter Lidén och tillägger att Ryssland även använder vapen med sämre precision då de börjar få ont om kryssningsrobotar.

Efter striden om Sievjerodonetsk behöver Ryssland snabbt fylla ut leden med nya soldater. I de ryskstyrda utbrytarområdena tvångsinkallas lokalinvånare. I Ryssland sker stora annonskampanjer för att locka folk att ta värvning till det som ännu benämns som en "militär specialoperation".

– De behöver folk som är beredda att bli kanonmat. Det är löner på 130 000 rubel (motsvarande nästan 25 000 kronor) i månaden och uppåt för att ingå bland dem som stormar fram och ropar "hurra". Många skickas till fronten med en veckas militär utbildning, vilket inte är någonting i de här sammanhangen, säger Johan Norberg vid FOI.

Stiltje på kort sikt

Ryssland har avancerat i och med erövringen av Sievjerodonetsk, men har också koncentrerat en väldigt stor del av sina styrkor där, enligt Johan Norberg vid FOI:

– Båda sidor är trötta och nu finns det någon form av frontlinje som rimligen kommer att bestå tills den ena sidan har växt så mycket att de orkar ändra på det på ett avgörande sätt.

När Ukraina förstärks med tillräckligt mycket nytt artilleri lär Ryssland få svårt att avancera – men också att hålla det man hittills har tagit, enligt Peter Lidén vid FHS:

– Det talar för att det kommer att stå geografiskt stilla ett tag, möjligen beroende på hur det går för Ukrainas offensiv i Cherson.

Fakta: Krigets offer

Det är väldigt svårt att avgöra hur många människor som har dödats i Ukraina sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen den 24 februari, men det rör sig om många tusental.

Mellan den 24 februari och den 26 juni dödades allra minst 4 731 civila, enligt de dödsfall som FN:s människorättsorgan OHCHR har fått helt bekräftade. Av dessa var 1 812 män, 1 225 kvinnor, 155 pojkar och 134 flickor. 1 364 vuxna och 41 barn som hittats döda är ännu oidentifierade.

OHCHR understryker att det verkliga antalet dödsoffer sannolikt är väsentligt högre, då man ännu inte har kunnat få ordentliga uppgifter från många områden där det har skett strider eller ännu strids.

Man räknar till exempel inte in några bekräftade dödstal från krigshärjade städer som Mariupol, Izium, Sievjerodonetsk, Popasna, eller Lysytjansk.

Både Ryssland och Ukraina rapporterar dödstal som av mycket att döma har över- eller underdrivits.

Enligt Ukraina hade 35 000 ryska soldater dödats (eller skadats till den grad att de tagits ur strid – definitionen är oklar) fram till och med i måndags.

Enligt Ryssland hade 23 000 ukrainska soldater dödats redan i mitten av april, medan Ukraina sade i måndags att det handlade om omkring 10 000. Ukrainska regeringsföreträdare har i olika sammanhang under juni månad uppgett att flera hundra ukrainska soldater dödas varje dag.

I Ryssland publicerar medier inga redogörelser för antalet döda ryssar i kriget. Brittiska BBC och oberoende ryska Mediazona har tillsammans kartlagt öppna källuppgifter och kunnat bekräfta att allra minst 4 010 ryska soldater har dödats. Det inkluderar till exempel dock inte soldater som kort och gott listas som saknade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!