Två fartyg har inom loppet av några dagar lämnat hamnen Tjornomorsk i regionen Odessa, med totalt 20 600 ton spannmål ombord. Fartygen färdas genom en ny korridor som Ukraina testar, över vatten som kontrolleras av Natoländerna Bulgarien och Rumänien.

Ytterligare tre fartyg – med 127 000 ton spannmål – är på gång, skriver vice premiärminister Oleksandr Kubrakov på X, tidigare Twitter.

Att få ut spannmål från Ukraina via Svarta havet är både viktigt för Ukrainas ekonomi och mottagarländerna, påpekar Charlotta Rodhe, biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier.

– Inte minst i relation till länder i Asien, Afrika och Mellanöstern som påverkas väldigt negativt av att livsmedelspriserna utsätts för den här osäkerheten, säger hon.

Politiskt känsliga alternativ

I juli i år meddelade Ryssland att man inte förlänger sin del av de två separata avtal som slutits med Ryssland och Ukraina om spannmål över Svarta havet. Sedan dess har Ukraina använt sig av alternativa transportvägar, framför allt genom land.

Det har blivit en politiskt känslig fråga för Polen, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Ungern. Länderna införde importförbud av ukrainskt spannmål efter att inhemska bönder protesterat över att de har svårt att konkurrera med Ukraina.

Förra veckan satte EU-kommissionen stopp för importförbuden – något som inte mottogs väl av de berörda länderna.

Det är också generellt svårt och dyrt att få ut spannmål landvägen, konstaterar Rodhe.

– Svarta havs-transporterna är ju väldigt betydelsefulla och det är svårt att föreställa sig att landvägen helt och hållet skulle kunna ersätta det långsiktigt.

På Rysslands villkor

Även under perioden för spannmålsavtalet hade Ukraina svårt med sin export.

– Det Ryssland gjorde var att man ibland släppte igenom fartyg och ibland sade man sig inte ha möjlighet att inspektera. Det gjorde att det blev enorma köer i Bosporen.

– I slutet av det här avtalets liv på pappret så var det verkligen inte mycket som gick igenom.

Med tanke på Rysslands strategiska ansträngningar för att sabotera den ukrainska exporten och produktioner, med intensiva attacker mot infrastruktur kopplad till spannmålen, finns det en oro för att även de här fartygen attackeras, påpekar Rodhe.

Global besättning

Men risken blir mindre när man när man är transparent med att fartygen reser med internationell besättning och eftersom de färdas på Natoländers vatten.

– Nu har vi Natos artikel fem – en attack på Natos territorium är en attack på hela alliansen. Just artikel fem är något som Ryssland har visat respekt för.

– Ur ett skeppslogistiskt perspektiv är det egentligen inte idealiskt att gå den vägen. Det är ju därför man inte har valt att använda den tidigare. Men nu har man hittat ett sätt och det är väldigt positivt.

Ukraina har också nått vissa militära framgångar i Svarta havet under den senaste tiden, framhåller Rodhe. Även det minskar Rysslands möjligheter att agera.

– Man måste se det som sker just nu som början på någonting, man testar sig fram för att se om det här fungerar.

– Kan man etablera korridoren så att den känns trygg med alla de här åtgärderna: att man rör sig i territorialvatten, att man har en global besättning ombord från länder som Ryssland inte vill stöta sig med – och också naturligtvis militära åtgärder – så är det otroligt viktigt.