Omständigheter och skuldbörda i robotattacken mot en likvaka i byn i östra Ukraina är inte helt fastlagda. Men det faktum att civila dödades under pågående invasionskrig anses vara tillräckligt för att klassa händelsen som ett allvarligt brott.

– Även om det inte är avsiktligt så har angriparen en skyldighet att vidta alla undersökningar före attacken för att se till att den inte drabbar civila mål, resonerar Bring, som är professor emeritus i internationell rätt.

Skydda civilbefolkningen

Hans första reaktion på dådet är av principiellt slag, där internationell rätt formellt ska kunna skydda en civilbefolkning i ett krig. Bland annat handlar det om den så kallade proportionalitetsprincipen: även om angriparen siktar in sig mot ett militärt mål så måste han se till att de civila skadorna minimeras.

– Det är skillnad vad som är tillåtet och inte tillåtet enligt krigets lagar. Här har man träffat ett civilt mål. Vissa misstag kan tillåtas, det kallas collateral damage – sidoskador – men angriparen har en skyldighet att se till att sådant inte sker.

Misstänkta krigsbrott kan prövas av internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag. Men då måste åklagare ha en eller flera misstänkta personer.

Fall kan också behandlas i internationella domstolen ICJ, men då är det stater som för talan.

Tidigare övergrepp

Ove Bring gör samtidigt en jämförelse med tidigare ryska övergrepp i invasionskriget:

– - Det här påminner något om vad som hände i Butja, där ryssarna ockuperade ett visst område och mördade människor. I antalet döda så är det här jämförbart med den förbrytelsen. Där visste man att det var ockupationsmakten som hade kontroll över området och var skyldig.

Men även i Hroza har civila dödats.

– Det här är uppenbarligen en ren robotträff och då är det folkrättsbrott av allra grövsta kaliber.