Det är inte lätt att veta vad som försiggår i president Vladimir Putins huvud, konstaterar Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet.

Han har specialiserat sig på det ryska styret och Putins maktapparat, och förklarar att segerdagen den 9 maj har stor betydelse för den ryska identiteten. Putin talar om segern i andra världskriget som en "oöverträffad triumf, det godas seger över ondskan, fredens seger över kriget, livets seger över döden”. I år är osäkerheten stor om vad dagen kommer att resultera i.

– Den ska påminna om vad Ryssland är kapabelt till då och nu. Det är därför Putin kommer med beskyllningarna om nazism i Ukraina, och i västländerna. Det ska återknyta till minnet av segern då.

Anklagelserna om nazism framstår som helt verklighetsfrånvända i väst, utifrån vår definition av nazism som judehatande och diktatorisk. Men Putin, och Ryssland, har en mer "flexibel" och cynisk tolkning av nazistbegreppet, förklarar han.

– Det är att alla som är emot Ryssland och den ryska regimen är nazister.

Kan förklara krig

Ryssland har en världsbild som innebär att landet är och måste förbli en stormakt, förklarar han. Allt som går på tvärs med detta måste bekämpas.

Under segerdagen kommer president Putin att hålla ett högtidstal, och nu väntar världen på om Ryssland officiellt förklarar krig mot Ukraina.

– Han kan göra det, säger Petersson.

Frågan är dock vad en krigsförklaring innebär.

– Det spelar ju ingen roll för väst vad Putin kallar sitt krig. Men en krigsförklaring innebär att han kan tillkännage en allmän mobilisering, och få förstärkningar.

– Men Putin brukar vilja försöka följa rysk lag, i alla fall på pappret. Det finns en lag från 1997 som säger att Ryssland bara får tillkännage allmän mobilisering vid angrepp på ryskt territorium. Det är därför som rapporterna om explosioner i gränstrakterna i Ryssland är så oroande.

Farligare vapen

De soldater som stridit hittills är utbildade anställda soldater och etablerade förband. En mobilisering skulle kunna innebära att värnpliktiga kallas in, även om detta skulle kunna riskera Putins stöd på hemmaplan då fler unga pojkar går ut i krig.

– Det blir en kvantitativ förstärkning, inte en kvalitativ.

En krigsförklaring kan också bli farligare, konstaterar Petersson.

– Om kriget i propagandan rättfärdigas med att det sker baseras på aggression mot Ryssland, då finns det värre vapen att ta till. Som taktiska kärnvapen eller kemvapen.

Det ser inte ut att finnas något som kan få Putin att stanna upp, förutom möjligen hårda påtryckningar från Kina, enligt Petersson.

– Han satsar allt på ett kort och riskerar allt han uppnått hittills vid sin tid vid makten. Det är ett paradigmskifte från den relativt försiktige och rationellt kalkylerande Putin som vi vant oss vid att se.

"Förblindad och besatt"

Men besattheten kan ändå spåras tillbaka redan till början av Putins tid vid makten, och till berättelsen om Ryssland som stort och starkt och mäktigt men omgivet av hot från fiender, förklarar han.

– Många Rysslandsanalytiker trodde att det var tom retorik. Men han tycks ideologiskt övertygad intill förblindning och besatthet.

Under pandemin har Putin varit isolerad. Han är omgiven av ja-sägare, berättar Petersson. Putin har inte synts mycket, och har behövt vända sina popularitetssiffror.

– Han har befunnit sig i en eko-kammare. Det är bara hans egen röst som kommit tillbaka.

Det har också förekommit en hel del spekulationer om Putins hälsa, både fysiskt och psykiskt.

– Det är inte mycket jag vet om detta. Men det har förekommit slående bilder då han håller sig krampaktigt i bordet, och tecknen tyder på att han inte mår så bra. Han ser äldre ut än sina 69 år och det har förändrats snabbt. Om ledare inte mår bra så kan de inte fatta bra beslut.

Kan bli långvarigt

Många har nog också funderat över vad som händer om Putin skulle dö.

– Enligt konstitutionen tar premiärministern över under tre månader, fram till dess presidentval ska hållas. Han heter Michail Misjustin, och har varit väldigt osynlig under kriget. Sannolikt kommer det politiska systemet att reproducera sig därefter, och då är det nog någon från säkerhetsapparaten som tar över, säger han.

Frågan är förstås hur det kommer att gå med kriget i Ukraina, och med president Putins makt.

– Jag tror att det blir ett långvarigt krig. Det är svårt att se hur det ska kunna avslutas med Putin vid makten. Han har surrat sig för hårt vid masten.