Ett dekret om delvis allmän mobilisering har skrivits under och träder i kraft redan i dag, meddelar den ryske presidenten i sitt tv-sända tal. Han betonar att det endast kommer att mobiliseras till viss del.
Invånare i östra Ukraina "hålls som gisslan av Kiev", enligt Vladimir Putin. Han anklagar västvärlden för att vilja "förgöra" Ryssland och anför att han således inte hade något annat val än att gå in i Ukraina.
– För att försvara moderlandet och vår territoriella integritet kommer vi utan tvekan att använda alla till buds stående medel. Och jag bluffar inte, säger Putin ungefär, enligt olika översättningar.
– De som försöker hota oss med kärnvapen bör känna till att vindarna snabbt kan vända emot dem.
300 000 reservister kallas in, enligt försvarsminister Sergej Sjojgu. Han understryker att det endast utgör en mindre del av Rysslands samlade förmåga och att denna mobilisering inte är en engångsåtgärd.
Snabb utveckling
Händelseutvecklingen kring kriget tog rejäl fart under tisdagen.
Först utropade ockupationsstyrena i Ukraina i princip samstämmigt att det ska ske folkomröstningar – och i förlängningen ryska annekteringar – av de fyra delvis ockuperade regionerna Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson.
Ukraina har i sin framgångsrika motoffensiv återtagit flera orter i Cherson, men också klivit in i Luhansk för första gången på flera månader.
De så kallade folkomröstningarna kan antas följa samma mönster som den som Ryssland riggade på Krimhalvön 2014, med syfte att ge sken av att ett maktövertagande har invånarnas stöd och således är legitimt.
– Vi kan inte ignorera deras uppriktiga strävan att självständigt få avgöra sin framtid, säger Vladimir Putin i sitt tal till nationen.
Lite senare på tisdagseftermiddagen röstade den ryska statsduman för att föra in orden "mobilisering" och "desertering" i den ryska brottsbalken. Om och när det träder i kraft skärps kraven på de stridande rejält. Att ge upp eller vägra lyda order kommer då att leda till långa fängelsestraff.
Redan under tisdagskvällen sades det att Putin skulle hålla ett tal till det ryska folket, men det sköts av okända skäl fram över natten.
Krigsfalang i Kreml
Det har talats om planer på "folkomröstningar" i flera månader. Enligt den oberoende nyhetssajten Meduzas uppgifter lades planerna på is när Ukraina började rycka fram för ett par veckor sedan. Men under de senaste dagarna uppges röster som förespråkar en upptrappning av kriget ha vunnit mark.
En sådan förespråkare är den tidigare presidenten och premiärministern Dmitrij Medvedev, som är vice ordförande i Rysslands mäktiga säkerhetsråd bakom president Putin.
När ockupationsstyrena i Ukraina utlyste folkomröstningarna utropade Medvedev att det var en självklarhet att ta emot de "befriade" områdena. Många analyser gör gällande att Ryssland vill förklara territorierna ryska så snabbt som möjligt, för att sätta stopp för Ukrainas avancemang.
"Att kränka Rysslands territorium är ett brott och att begå det ger tillåtelse att använda alla former av självförsvar", meddelade Dmitrij Medvedev på tisdagen.
Det spekulerades på förhand i att Kreml formellt skulle förklara krig mot Ukraina för att motivera inkallningar, men Vladimir Putin benämner ännu kriget som en "specialoperation".
Tackar för stöd
Kievs allierade i väst har tydligt fördömt ockupationsmaktens omröstningsplaner i Ukraina och klargjort att en rysk annektering aldrig kommer att erkännas. Det beskrivs som en bluff, en parodi och en fars.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) skriver på Twitter att det skulle utgöra "ännu ett flagrant brott mot internationell rätt av Ryssland" och att det kommer att mötas av ett tydligt svar.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tackat för stödet.
– Ställningarna vid fronten visar tydligt att det är Ukraina som har initiativet, säger han i ett publicerat tal.
