Putins nya vapen: Beslutet om utbrytarområdena

Utbrytarregionerna i östra Ukraina har i praktiken kontrollerats av Ryssland i flera år. Men det ryska parlamentets krav på att de ska erkännas som självständiga ger president Vladimir Putin ett nytt vapen att hota med.
–Man höjer temperaturen ytterligare, säger Östeuropaanalytikern Jakob Hedenskog.

Ukrainsk soldat utanför Avdijivka i Donetsk den 9 februari.

Ukrainsk soldat utanför Avdijivka i Donetsk den 9 februari.

Foto: Vadim Ghirda/AP/TT

Ukraina2022-02-17 04:30

"Befolkningen hotas med folkmord" står att läsa i det förslag som Rysslands lagstiftande församling statsduman röstade igenom i tisdags. President Vladimir Putin uppmanas att erkänna utbrytarområdena i Ukrainas krigshärjade Donbass-region, Luhansk och Donetsk, som självständiga stater.

I själva verket styrs territorierna i dag i praktiken av Ryssland, med Kremltrogna ledare som tillsatts i olagliga val och nära militära och ekonomiska band till Moskva. Mellan en halv miljon och en miljon ryska pass bedöms sedan 2019 ha delats ut till invånarna i områdena.

Förslaget i duman kommer enligt Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (UI), sannolikt direkt från presidentadministrationen, även om det lades fram av Kommunistpartiet (KPRF).

– För Putin är det alltid viktigt att det framstår som om det gått schysst till, att det finns en formell process att hänvisa till, men duman är ju inget självständigt politiskt organ, säger han.

Att ha fri väg för ett eventuellt erkännande av områdena som självständiga stater innebär ett nytt verktyg för Putin att använda för ytterligare påtryckningar gentemot Ukraina och västmakterna.

Kan skicka gränsstyrkor

Det finns anledning att tro att Putin helst håller på sitt beslut i frågan. Ett erkännande skulle innebära ett tydligt utträde ur Minskavtalen, som slöts 2014 och 2015.

I det andra Minskavtalet fastslås att utbrytarområdena ska återintegreras i Ukraina med speciell status, vilket stämmer väl överens med ryska intressen, påpekar Hedenskog.

– Det betyder att områdena får behålla egna miliser och att Ryssland får ett avgörande inflytande i hur det styrs, och i praktiken kan lägga in veto mot Ukrainas utrikespolitik.

Ukraina har hela tiden hävdat att det inte är möjligt att genomföra de eftergifter som Minskavtalen kräver på grund av det säkerhetsläge som rått sedan 2014, men med resolutionen som nu ligger på Putins bord ökar pressen.

Det finns dock även fördelar för Putin om han väljer att erkänna utbrytarregionerna som självständiga. Ryssland skulle till exempel kunna sluta bilaterala avtal och upprätta militära samarbeten och baser, som man gjort i Georgiens utbrytarregioner Sydossetien och Abchazien.

– Man kan också uppmana separatistledarna att be om rysk "fredsbevarande trupp", vilket innebär att Ryssland öppet skulle kunna skicka in den typ av förband som nu står vid gränsen, säger Hedenskog.

Tjänar oavsett

Enligt Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med fokus på rysk säkerhets- och inrikespolitik, kan Putin tjäna på resolutionen oavsett vilken väg han väljer att gå. Antingen argumenterar han för att resultatet i duman är "folkets vilja", och erkänner de så kallade folkrepublikerna i Donetsk och Luhansk som självständiga.

– Eller så säger han att han vill föra processen med Minskavtalen vidare, vilket får honom att framstå som moderat och pragmatisk, säger hon.

Fakta: Öppen konflikt sedan 2014

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.

Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Delar av länen Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.

Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!