Vittnesmålet kommer från Vitalyj Llobas, polischef i Butja, en av dem som klarade sig och som intervjuats av den franska nyhetsbyrån AFP.
Andra såg nära vänner dö, bredvid sig. Som Oleksandr Smagljuk, han cyklade med sin släkting Mychajlo Ramanjuk till ett sjukhus där en vän vårdades för skador efter en granatattack.
De anlände, trampande, till gatan Jablunska – Äppelträdsgatan i översättning.
– Vi såg inga människor. Jag förstod aldrig var skotten kom ifrån, Jag hörde bara knallarna, såg honom falla, berättar Smagljuk. Jag styrde bort, för att undkomma.
Vittnesmål till omvärlden
Det var på Jablunska som AFP:s reportrar på plats vittnade om 20 kroppar. Kvarlämnade, stadda i förruttnelse.
Nyhetsbyrån AFP, vars vittnesmål var bland de absolut första från Kievs drabbade förstad, bar på ett stort ansvar när text och bild visade på utförda grymheter. Först med kroppar på gatan, sedan med massgravar.
AFP har noggrant granskat sina uppgifter för att fastslå sanningshalten.
En anledning till de noggranna intervjuerna som följt efter AFP:s inledande rapportering är de återkommande påståendena, främst från den ryska regimen, om att uppgifterna är fabricerade. Att liken utplacerats av Ukraina för att kunna anklaga Ryssland för krigsbrott.
AFP:s korrespondenter kom till Butja, tre mil nordväst om Kiev, den 2 april. De ryska styrkorna – som invaderat den 24 februari – retirerade den 31 mars, och stadens borgmästare förklarade ockupationen hävd och staden fri den 1 april.
Granskar dödscertifikat
Under veckorna som följt har AFP talat med en mängd vittnen, gått igenom dödscertifikat och fått en lista över samtliga som hittats döda i staden – i flera fall kombinerat med uppgifter om hur de dött.
Uppgifter om både de ryska soldaternas dödande och massgravar granskades av flera oberoende mediebolag och människorättsorganisationer. Även tysk underrättelsetjänst har indirekt styrkt anklagelserna genom att berätta om avlyssning av ryska soldater.
I AFP:s genomgång framstår brutaliteten som än värre, men plötsligt på ett mer personligt plan.
Vitalij Zjyvotovskyj påminns ständigt om bilder i sitt minne, hur personer som tagits av ryska soldater förs till hans hem med huvudena täckta av vita påsar.
Rysk militär hade tagit över Zjyvotovskyjs hem. Han, hans dotter och en granne, vars man dödats, tvingades ned i källaren och hotades till livet om de lämnade platsen. Han berättar att han talade med de ryska fångvaktarna, han pratade om sin familj och om tro.
Men Zjyvotovskyj såg hur soldaterna tog fångar till hemmet vid minst sju tillfällen. Han berättar att han hörde förhör, slag och skrik.
– Vi hade inget hopp för dem, berättar han nu.
De tre i källaren klarade sig.
Utredning mot tio soldater
Zjyvotovskyjs vittnesmål är bara ett av ett stort antal.
De publiceras samtidigt som besked kommer om en utredning av minst tio ryska soldater, ledd av åklagare i Ukraina. Soldaterna uppges tillhöra det 64:e motoriserade infanteriförbandet, rapporterar BBC.
Den 13 april inledde Internationella brottmålsdomstolen och åklagare Karim Khan en granskning av händelserna i Butja, en utredning som formaliserades tolv dagar senare i samarbete med Litauen, Polen och Ukraina och med stöd av Eurojust, EU:s samarbetsorgan för åklagarmyndigheter.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, meddelade den 9 april att man har dokumenterat minst 50 civila dödsfall, flera av dem i vad som liknar summariska avrättningar.
Men i Ryssland har president Vladimir Putin dekorerat flera soldater som tros ha deltagit i grymheterna i Butja.