Så får Ukrainas krigsdrabbade hjälp – digitalt

Mat, mediciner och bensin. Alltfler krigsdrabbade söker hjälp och förnödenheter via en humanitär plattform som Ukraina utvecklat. Behoven ökar ständigt, inte minst efter dammkollapsen som tvingar alltfler på flykt.

Kostiantyn Kosjelenko, en av den ukrainska regeringens ansvariga för digitalisering inom det sociala området.

Kostiantyn Kosjelenko, en av den ukrainska regeringens ansvariga för digitalisering inom det sociala området.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ukraina2023-06-20 05:15

En familj på flykt från Cherson efterlyser varma kläder till sina tonårsdöttrar. I Zaporizjzja vädjar ensamstående mor om mediciner till sitt för tidigt födda barn. Och efter att Kachovkadammen, som ligger vid floden Dnepr i Chersonregionen, brast tidigare i juni, söker många nu hjälp med det mest basala: mat och dricksvatten.

– En ny utmaning, konstaterar Kostiantyn Kosjelenko, en av den ukrainska regeringens ansvariga för digitalisering inom det sociala området, sorgset när dammkollapsen kommer på tal.

"Handlar om att vara effektiv"

Många tvingas evakuera i förödelsens spår och antalet internflyktingar ökar snabbt.

– Och när människor nu kommer till Cherson med tomma händer kan de söka hjälp här, säger han och håller upp sin smartphone och klickar fram den digitala plattformen eDopomoga.

Med några enkla tryck förvandlas en pengadonation till ett digitalt gåvokort.

– Sedan kan behövande bara gå och handla vad de behöver.

Plötsligt ljuder en skarp signal i telefonen. Flyglarmet som varnar för ryska robotar och drönare över Ukraina är över för den här gången. Kostiantyn Kosjelenko ser lättad ut, trots att han befinner sig på blixtvisit i Malmö.

Flyglarm, volontärhjälp och statligt bistånd. Mycket är digitaliserat i Ukraina, ett land som hade hög digitaliseringsgrad redan innan Ryssland gick till angrepp.

Digitaliseringen är nu viktigare än någonsin, understryker Kostiantyn Kosjelenko.

– Det handlar om att vara effektiv och att reagera snabbt i olika situationer.

Ber om medicin

Edopomoga, som kan översättas med "Det finns hjälp", har funnits i drygt ett år. Plattformen skapades med stöd av FN, Världsbanken och Sverige och har tre versioner: en för den som söker statlig hjälp, en för hjälporganisationer och en för privatpersoner som vill hjälpa andra privatpersoner.

Via den sistnämnda kan privata givare från hela världen välja enskilda hushåll i drabbade regioner och välja exakt vem – och vad – man skänker pengar till.

– Därefter får hjälpsökande i exempelvis Cherson, Charkiv eller Zaporizjzja en kod att använda för mat, medicin eller bensin. Och så går de till butiker och byter koden mot produkter, förklarar Kostiantyn Kosjelenko.

När varorna är inköpta får givaren även ett kvitto som visar exakt vad som handlats. I nuläget har nästan 26 000 hushåll fått hjälp och antalet givare har passerat 5 000. Hjälpen kommer från en rad olika länder, bland dem USA, Vietnam och Sverige. Medborgare i totalt 53 nationer har i nuläget registrerat sig på plattformen.

– Hälften av givarna är ukrainare själva, säger Kostiantyn Kosjelenko.

TT: Vad är det man behöver mest hjälp med just nu?

– Mediciner ber många aktivt om. Om det handlar om mat så betalar staten bistånd, och människor har mat på en basal nivå. Men mediciner är dyra och människor i olika regioner har olika behov.

Kostiantyn Kosjelenko har arbetat med den humanitära plattformen eDopomoga och visar statistiken för de som skänkt pengar till ukrainare.
Kostiantyn Kosjelenko har arbetat med den humanitära plattformen eDopomoga och visar statistiken för de som skänkt pengar till ukrainare.
Fakta: Över ett års krig

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet Ukraina. Invasionen hade hotat i flera månader då ryska styrkor samlats vid gränsen och Kreml ställt ultimatum riktade mot Nato med flera svåruppfyllda krav.

Ryssland invaderade Ukraina redan 2014, vilket ledde till annekteringen av Krimhalvön och en i stort fryst konflikt i Donbass i öst.

Förra året anföll ryska styrkor från norr, öst och söder, men en planerad blixtoffensiv misslyckades. De ryska styrkorna nådde inte Kiev, men erövrade storstaden Cherson i syd och sedan en landkorridor till Krimhalvön, efter en lång och blodig belägring av staden Mariupol.

I april drevs de ryska styrkorna bort helt från norra Ukraina. I september inleddes två ukrainska motoffensiver, där de ryska styrkorna slogs tillbaka från länet Charkiv i nordost och från staden Cherson med omnejd i syd.

I september sade sig Ryssland annektera de endast delvis ockuperade länen Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja, där strider ännu pågick och pågår.

Ryssland har anfallit städer över hela Ukraina med robotar och drönare, vilka har träffat många civila mål. De misstänkta krigsförbrytelserna är många.

Tiotusentals civila beräknas ha blivit dödade i kriget, men mörkertalet antas vara stort. Ytterligare tiotusentals soldater har stupat på varje sida, men även där är det svårt att räkna de döda.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!