Ryssland, som är permanent medlem med vetorätt i rådet, motsatte sig all kritik.

Kina, också permanent medlem, och Brasilien fördömde kärnvapenspridning i mer allmänna ordalag.

Västländer i rådet var hårda sina fördömanden.

– Detta är ytterligare ett slag mot strukturen av upprustningskontroll, mot strategisk stabilitet i Europa och mot internationell fred och säkerhet, sade den franske FN-ambassadören Nicolas de Rivière.

Men Ryssland stod fast vid den ryske presidenten Vladimir Putins utsaga den 25 mars att en förflyttning av kärnvapenutrustning till Belarus inte skiljer sig från Natoländers utplacering av strategiska kärnvapen.

– Ingen hotar Rysslands suveränitet, svarade Storbritanniens biträdande FN-ambassadör James Kariuki.

Tidigare på fredagen upprepade Belarus auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko att landet är redo att ta emot kärnvapnen. Han beklagade sig också över att landet fråntogs de kärnvapen man förfogade över men Rysslands tidigare president Boris Jeltsin krävde tillbaka.

Lukasjenko säger nu att kärnvapnen blir en säkerhet för landet mot västländerna som enligt honom hotar att invadera Belarus.

– Detta är våra vapen och de kommer att bidra till att försäkra oss om vår suveränitet och vårt oberoende.

Parallellt med mötet beslutade Internationella valutafonden IMF att godkänna ett stödpaket till Ukraina på 15,6 miljarder dollar, motsvarande drygt 160 miljarder kronor.