EU och USA inför nya sanktioner mot Ryssland efter beslutet att erkänna utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina och skicka militära styrkor dit.

Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på storbanken SEB, tolkar beskeden från EU:s utrikeschef Josep Borrell och USA:s president Joe Biden som "en första salva" som inte får några större konsekvenser för rysk ekonomi på kort sikt.

– Rysk ekonomi är väldigt isolerad från global ekonomi, förutom i handeln med vissa metaller och energiexporten. Man har förhållandevis lite behov av finansiering utifrån. Det här är egentligen bara första steget, säger han.

Sparar på ammunitionen

Hammarlund säger att USA och EU förmodligen avvaktar med att införa de mest kännbara sanktionerna för att ha möjlighet att agera om Ryssland tar ytterligare steg.

– USA och EU sparar på ammunitionen eftersom man räknar med att Ryssland kommer att fortsätta sina aktioner och gå mot Kiev. Då måste man spara de hårdaste sanktionerna tills Ryssland tar det steget, säger Hammarlund.

Han tror att nästa steg blir att hindra amerikanska och europeiska företag från att exportera teknologisk utrustning till Ryssland, som landet är beroende av.

– Det är inte så att rysk ekonomi skulle stanna upp i samma ögonblick som sanktionerna infördes, utan någonting som skulle påverka tillväxten på längre sikt, säger Hammarlund.

Skulle drabba Europa

Sanktioner mot Rysslands energiexport skulle vara de mest kännbara för landets ekonomi, enligt Hammarlund. Han nämner Tysklands beslut att lägga öppningen av rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 på is som ett tecken på att västvärlden kan tänka sig att införa sanktioner mot rysk energisektor.

– Det som skulle att slå direkt är om man vågar gå på energiexporten. Problemet är att det skulle drabba Europa väldigt hårt, priserna på gas och olja skulle skjuta i höjden ytterligare och det är inte omöjligt att man skulle se nya rekordnivåer på naturgas. Problemet är att det riskerar att försätta Europa i recession, säger Hammarlund.