Löftena på konferensen i London handlar om civil hjälp, alltså till skillnad från de militära stödpaket som annars brukar vara i fokus. Utrikesminister Antony Blinken berättade att USA avsätter över 1,3 miljarder dollar (14 miljarder kronor) i nya program, varav uppemot hälften ska gå till att reparera och stärka Ukrainas ofta anfallna elnät.

– När Ryssland fortsätter att förstöra finns vi här för att hjälpa Ukraina återuppbygga, sade han.

Tre sätt

Premiärminister Rishi Sunak presenterade 240 miljoner pund i bistånd plus att Storbritannien lägger kreditgarantier så att Ukraina kan låna motsvarande 3 miljarder pund hos Världsbanken – till offentlig sektor som skolor och sjukhus.

EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen redogjorde för den jättelika europeiska finansieringsplan à 50 miljarder euro (nästan 600 miljarder kronor) som föreslagits i veckan. Den ska omfatta återuppbyggnad i Ukraina till åtminstone 2027.

– Den kommer att finansieras på tre olika sätt, säger hon.

– Dels med tillskott från EU:s budget, dels med lån och på sikt även med pengar från frysta ryska tillgångar.

Komplicerad juridik

Därmed kom hon in på samma spår som även Blinken berört i sitt tal, att de ryska medel som västvärlden säkrat i olika sanktionsprogram ska kunna användas för att hjälpa Ukraina.

– Det är Ryssland som i slutändan ska bära kostnaden för att bygga upp Ukraina igen, sade Blinken.

London-mötet är den andra givarkonferensen sedan storinvasionen i februari förra året. Redan vid den första, som hölls i Schweiz, vädjade Ukraina om en mekanism för att frigöra konfiskerade ryska medel. Men för att det ska kunna fungera legalt och i praktiken väntas flera års komplicerade juridiska turer.