Beskedet om att Storbritannien och Nederländerna är överens om att arbeta för en koalition för att skicka amerikanska F-16-plan kom efter Volodymyr Zelenskyjs europeiska charmturné i veckan. Under den har den ukrainska presidenten vädjat om mer vapen till den omtalade ukrainska motoffensiven.
Men enligt överstelöjtnant Johan Huovinen, militär lärare vid Försvarshögskolan som varit verksam både i Moskva och Kiev, kommer några plan hur som helst inte att vara stridsklara på minst ett halvår. På onsdagen konstaterade dessutom Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace att alla beslut om F-16-plan till Ukraina måste tas av Washington.
– Vi vill ju gärna att de här processerna ska gå fortare än de de facto gör. Sådant här tar tid, säger Huovinen.
Krävs datalänk
Västmakterna har hittills tvekat kring att erbjuda Ukraina moderna stridsplan. De är dyra och så avancerade att det krävs omfattande utbildning och teknik för att hantera dem. För att kunna dra nytta av planen krävs dessutom ett avancerat militärt kommunikationsnätverk kallat Länk 16.
– Det är en amerikansk datalänk som hela västvärlden använder för att leda sina stridsflyg. USA måste gå med på att ge åtkomst till det – och då ger man Ukraina det hemligaste man har. Det är givetvis ett stort beslut, säger Huovinen och fortsätter:
– Utan det flyger man bara planlöst eller patrullerar tills man hittar något.
Stort signalvärde
I nuläget har Ukraina heller inget omedelbart behov av jakt- eller attackflyg då man har så pass avancerade luftvärnssystem – däribland amerikanska Patriot, menar Johan Huovinen. Så varför lägger president Zelenskyj sådan vikt vid stridsflygplan?
– Signalvärdet det sänder till Ryssland är enormt. Stridsflyg signalerar stora ekonomiska resurser och visar på ett långsiktigt engagemang från väst, säger Huovinen.
Dessutom kan stridsflyg bli viktigt för Ukraina i framtiden.
– Om kriget håller på ett år till – eller mer – är det viktigt att initiera diskussionen om stridsflyg redan nu. Besluten om stridsvagnar togs exempelvis i januari; därefter tog det två, tre månader innan man ens kom överens om hur det skulle gå till.
Visar vägen
Den brittiske premiärministern Rishi Sunaks besked om att jobba för en internationell stridsflygkoalition kommer måhända inte bära frukt på månader. Men det befäster det brittiska ledarskapet i frågan och sätter press på övriga länder i väst, menar Huovinen.
I måndags meddelade Sunak även att Storbritannien skickar drönare och långdistansrobotar av typen Storm Shadow till Kiev. Till skillnad från Ukrainas andra robotar uppges de ha kapacitet att träffa mål på Krim. Det sänder signaler om ökat hot till Moskva.
– Storbritannien försöker visa vägen för övriga Europa. Man vill sätta ökat tryck på Tyskland och andra.
Svenska Gripen?
Huruvida svenska Gripenplan kan sändas till Ukraina är oklart. Under det pågående Europarådsmötet på Island säger utrikesminister Tobias Billström (M) att Sverige inte utesluter något.
– En del av de här frågorna handlar om vilken typ av plan som kan ställas till förfogande, och man får inte glömma bort att en del av de här länderna är Natomedlemmar.
TT: Så det kan hamna i ett annat ljus när vi är Natomedlemmar?
– Allting kan hamna i ett annat ljus framöver, beroende på utvecklingen.
