Ukraina har sedan länge vädjat till sina allierade i väst om moderna stridsvagnar. Storbritannien har skickat några och Tyskland ger nu efter många om och men grönt ljus för export av tysktillverkade Leopard 2-vagnar. Det lär följas av en rad leveranser från ett antal länder.
– De kommer, om det är tillräckligt många, öka den ukrainska förmågan att fortsätta befria landet, säger Joakim Paasikivi, som också undervisar i militärstrategi vid Försvarshögskolan.
– Det här är en förutsättning för att Ukraina ska kunna gripa det operativa initiativet igen och gå på offensiven. Det här är en oerhört viktig del för att Ukraina ska lyckas.
Stridsvagnar – stora bepansrade fordon som kan röra sig snabbt med stor kanon och kulsprutor – är genombrottsvapen. De modeller som Ukraina får ta emot är de mest moderna som finns att tillgå, klart bättre än de upprustade Sovjetvagnar som använts hittills.
Så fort leran torkat
Ukraina har sagt sig behöva 300 moderna stridsvagnar för att kunna inleda en motoffensiv. För att stridsvagnarna ska göra stor skillnad bör Kiev få tillräckligt många för att kunna sätta samman brigader, enligt Paasikivi.
– Och då behövs det många stridsvagnar. Flera tiotal, helst hundratals, säger han.
Sedan behöver man lära sig att använda stridsvagnarna, samt se till att det finns logistik och underhåll för att hålla dem i gott skick.
– Att man kan få hela systemet igång, ja, det blir nog lagom till våroffensiven.
Det har under en längre tid spåtts att Ukraina planerar för en motoffensiv, eller motoffensiver, inom en snar framtid. De väntar nog tills de tunga stridsvagnarna har fastare mark att rulla fram på, bedömer överstelöjtnant Paasikivi:
– Efter vårens lersäsong, efter att tjälen har gått ur marken och vårregnet har avtagit. Då vill man nog starta så fort som möjligt.
Två vägar framåt
Ställningarna i kriget har varit relativt låsta under de senaste månaderna.
I nordöstra Ukraina gick de ukrainska styrkorna fram med stora kliv i en framgångsrik motoffensiv i början av september och återerövrade i princip hela regionen Charkiv. I syd återtog de sedan en stor del av regionen Cherson, inklusive storstaden med samma namn.
Floden Dnepr har blivit en naturlig frontlinje som skär genom landet, när de ryska invasionsstyrkorna har retirerat och förskansat sig längs med dess östra strand.
Ukrainska motoffensiver bedöms framför allt kunna ske i två riktningar. Antingen i en ny framstöt i nordost, längs den ryska gränsen och genom den hett omstridda frontlinjen mot Luhansk. Eller söderut, på den östra sidan av Dnepr, ned mot den landbrygga av ockuperad mark som förbinder Ryssland med Krimhalvön.
Att försöka korsa Dnepr vore väldigt svårt, enligt Joakim Paasikivi.
– Men ukrainarna har överraskat förr.
Inga ess i rysk rockärm
Samtidigt förbereder Ryssland mobiliserade soldater för egna planerade offensiver.
– Dessa kommer sannolikt inte vara bättre än den ryska armé som sattes in den 24 februari förra året, varken utrustnings- eller utbildningsmässigt. Men det är relativt fräscha förband, så det kommer säkert bli hårda strider, säger Joakim Paasikivi.
Ryssland har gång på gång varnat västländer för att ta alltför stora kliv i det militära stödet till Ukraina. Väntar något motdrag nu?
– Det finns inga dolda ryska ess i rockärmen, om det inte är massförstörelsevapen och det tror jag inte är sannolikt. Den ryska idén var att göra allting segt, för jag tror att man vet att de inte kan vinna på slagfältet.