Läkaren Oleh Duda är mitt i en operation på sjukhuset i staden Lviv där han arbetar. Det är en komplicerad operation på stora kroppspulsådern på en patient.
Plötsligt hör han en explosion alldeles nära. Sedan blir det mörkt i salen. Strömmen har gått. Men Oleh Duda, som nyhetsbyrån AP pratat med, har inget annat val än att fortsätta operera.
Ryssland hade utfört ännu en attack mot energisystemet i Ukraina, just denna inträffade den 15 november. Attacken, som riktades mot energiinfrastrukturen i städer som Kiev, Lviv och Charkiv, var den dittills största sedan krigets början. Och den som dittills fått störst effekt. Nästan halva landet blev utan elektricitet. I Lviv rapporterade stadens borgmästare att 80 procent av invånarna saknade el, enligt Reuters.
Tre minuter efter att strömmen gått under Oleh Dudas operation kom den tillbaka. Under tiden hade han en pannlampa som enda ljuskälla.
– Dessa ödesdigra minuter hade kunnat kosta patientens liv, säger cancerläkaren Duda till AP.
Undersöks med flicklampa
Attackerna mot infrastrukturen i Ukraina har fått stora konsekvenser för sjukvården, som var eftersatt redan innan kriget på grund av år av korruption, vanskötsel och en ansträngd situation under covid-19-pandemin, skriver AP.
Utan tillräcklig elförsörjning blir operationer framflyttade, patienters journaler blir otillgängliga för att internet ligger nere och vårdpersonal tvingas undersöka patienter endast med skenet från en ficklampa.
I staden Cherson, som nyligen återgått till ukrainsk kontroll, är man utan el sedan de ryska trupperna drog sig tillbaka. För sjukhusen innebär det bland annat att hissarna inte fungerar. En försvårande omständighet för vårdpersonalen som behöver bära människor både flera våningar nedför trapporna i bostadshus och upp flera våningar på sjukhus. Som när de bar en skadad 13-årig pojke sex våningar genom ett mörkt trapphus till operationssalen där han skulle få sin vänstra arm amputerad.
Så här års blir det mörkt omkring klockan fyra på eftermiddagen i Cherson. Därefter använder sig läkarna av ficklampor, pannlampor och lampor på sina mobiltelefoner för att kunna arbeta. På vissa ställen fungerar inte heller viktiga apparater som drivs av elektricitet.
– Syrgasmaskiner fungerar inte, röntgenmaskiner fungerar inte... Det finns bara en bärbar ultraljudsmaskin och den bär vi omkring på konstant, säger Volodymyr Malisjtjuk, överläkare på ett barnsjukhus i Cherson, till AP.
Ryssland förnekar
Ryska företrädare nekar till att ha utfört riktade attacker mot civila mål. Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, påstår att Rysslands attacker endast riktas mot sådant som är "direkt eller indirekt kopplat till militära mål".
Samtidigt har Världshälsoorganisationen (WHO) kunnat bekräfta över 700 attacker mot sjukhus och öppenvårdsmottagningar i Ukraina från den 24 februari, då storkriget bröt ut, till den 23 november.
Sjukhus kommer inte stänga
Trots det svåra läget finns det inga planer på att stänga något av landets sjukhus, enligt Ukrainas hälsominister Viktor Liasjko.
Diesel- och bensinaggregat har enligt regeringen skickats till alla sjukhus i Ukraina, och ytterligare aggregat ska vara på väg från landets allierade. Problemet är att aggregaten är utformade för att ge extra elektricitet i 3-4 timmar, medan strömavbrotten kan vara i upp till tre dagar.
Ukrainas sjukvårdssystem står inför "den mörkaste tiden hittills under kriget", säger WHO:s Europachef Hans Kluge i ett uttalande.
Förutom avsaknad av el och värme har en del sjukhus brist på personal. Vissa anställda har åkt till fronten för att hjälpa till där i stället. På Oleh Dudas sjukhus har tre läkare och flera sjuksköterskor slutat.
– Kriget har påverkat varje läkare i hela Ukraina, från öst till väst. Nivån av smärta vi möter varje dag är svår att mäta, säger han till AP.
