Trevande signaler efter spänt Ukrainamöte

Positionerna var låsta när stormakterna USA och Ryssland möttes om Ukraina. Teckentolkare väntade på signaler om kompromiss och dialog, men fick inte mycket.
–Jag tycker inte att situationen är hopplös, sade ryske representanten Sergej Rjabkov.

Biträdande utrikesministrarna Wendy Sherman från USA (till vänster) och Sergej Rjabkov från Ryssland (till höger) vid måndagens möte i Genève.

Biträdande utrikesministrarna Wendy Sherman från USA (till vänster) och Sergej Rjabkov från Ryssland (till höger) vid måndagens möte i Genève.

Foto: Denis Balibouse/AP/TT

Ukraina2022-01-10 05:00

Måndagens möte i Genève i Schweiz hölls mellan Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov och USA:s dito Wendy Sherman – startskottet för en vecka i diplomatins tecken, där Ryssland också ska träffa företrädare för försvarsalliansen Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Under måndagens samtal, som pågick från tidig morgon till sen eftermiddag, kom USA enligt Wendy Sherman med förslag på ömsesidiga handlingar som skulle kunna lätta på spänningarna.

– Vi kom med en rad idéer om hur våra två länder ska vidta ömsesidiga åtgärder som både skulle värna våra säkerhetsintressen och öka den strategiska stabiliteten.

"Svåra" samtal

Men Sherman säger att hon även på nytt varnade Ryssland för det höga pris en militär invasion skulle innebära och uppmanade landet att dra tillbaka de tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater landet har i gränstrakterna mot Ukraina, en varning hon säger sig inte ha fått svar på.

– Men jag tror att vi alla vet svaret. Vi var mycket tydliga med att det är svårt att föra konstruktiv, produktiv och framgångsrik diplomati utan en nertrappning, säger Sherman enligt nyhetsbyrån AFP till journalister efter mötet.

Hennes motpart Sergej Rjabkov säger att samtalen var "svåra".

– De var väldigt professionella, djupa och specifika, men utan att sväva ut för långt – allt för att undvika diskussioner om några avgörande frågor. Vi fick intrycket att USA tar de ryska förslagen på stort allvar och har övervägt dem noga.

Stridslinje utlagd

I månader har den ökade ryska truppnärvaron vid gränsen till Ukraina utgjort en avgörande fara för europeisk säkerhet – och fred. Framtiden för Donetsk och Luhansk i Ukraina, där strider rasat i åratal i den av Ryssland regisserade konflikten, är också avgörande för stridslinjen mellan Ryssland och militäralliansen Nato.

Den ryske presidenten Vladimir Putins hållning har varit järnhård, liksom hans bundsförvanter inom ryska försvars- och utrikesdepartementet.

Parallellt med mötet i Genève hölls under måndagen ett möte mellan en av Ukrainas biträdande premiärministrar, Olha Stefanisjyna, och representanter för de 30 Nato-länderna vid militäralliansens högkvarter i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar för egna samtal med Ryssland i Bryssel på onsdag och var inne på samma spår som Wendy Sherman.

– Om det ska vara en meningsfull dialog måste hänsyn också tas till vår oro, säger Stoltenberg på en kort pressträff i Bryssel inför mötet i Genève.

Ingen kompromiss

Samtidigt upprepar han Natos tydliga linje.

– Vi kommer aldrig att kompromissa om att alla länder i Europa har rätt att välja sin egen väg. Det är upp till Ukraina och de 30 Nato-ledamöterna att avgöra när Ukraina är redo för medlemskap. Ingen annan har något att säga till om, fastslår Stoltenberg.

Ett stopp för ytterligare Nato-utvidgning ingår annars i den kravlista som Ryssland lagt fram och som västrepresentanter och Ukraina anser vara fullständigt orimlig.

– Rysslands krav kan inte ses som en förhandlingsposition. Angriparen har ingen rätt att ställa krav förrän de ryska stridsvagnarna tagits bort från den ukrainska gränsen, säger ukrainska Stefanisjyna i Bryssel.

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.


Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!