I fredags kom runt 50 länder överens om att leverera militär utrustning till Ukraina, inklusive stridsfordon, för att hjälpa landet i kriget mot Ryssland. Men Tyskland gav inget besked om om att skicka stridsvagnar.
– I dag kan vi ännu inte säga när ett beslut fattas, och vad det beslutet blir, vad gäller Leopard-stridsvagnar, sade Boris Pistorius då.
De tysktillverkade stridsvagnarna kan inte skickas till Ukraina utan den tyska regeringens godkännande. Polens vice utrikesminister Pawel Jablonski har dock sagt att landet "är redo att frångå standardförfarandet", men att man inte ska gå händelserna i förväg.
Ukraina väntar otåligt
Ukraina uttrycker stor frustration över sina allierades "globala obeslutsamhet".
"Varje dag av förseningar innebär död för ukrainare. Tänk snabbare", skriver presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak på Twitter.
Även de baltiska länderna kritiserar Tyskland, och uppmanar landet att omgående skicka Leopard 2 till Ukraina.
"Det här behövs för att stoppa rysk aggression, hjälpa Ukraina och återställa fred i Europa snabbt", skriver ländernas utrikesministrar på Twitter på lördagen.
Historiska förklaringar
Innan Ryssland inledde anfallskriget i Ukraina vägrade Tyskland att leverera dödliga vapen, på grund av en politik som delvis grundar sig i landets egna aggressioner under 1900-talet – inklusive nazisternas invasion av Sovjetunionen.
– Ingen tysk förbundskansler, oavsett parti, vill ses i framkant i att driva på en militär agenda – alla andra alternativ måste testats innan det steget tas, säger Thomas Kleine-Brockhoff, analytiker på den amerikanska tankesmedjan GMF som bland annat verkar för samarbete mellan USA och Europa, till AP.
– Och därför, om man tittar på frågan ur ett inrikespolitisk perspektiv, ses det som positivt att en tysk förbundskansler inte driver på det här, utan är försiktig, beständig, att ha testat alla andra alternativ.