USA och en lång rad europeiska länder har skickat vapen till Ukraina sedan kriget bröt ut, däribland Sverige som bidragit med 10 000 pansarskott. Amerikanska försvarshögkvarteret Pentagons talesperson John Kirby bekräftade tidigt på onsdagen att USA skickar en ny omgång av pansarvärnsroboten Javelin som Ukraina "mycket effektivt har använt för att försvara sitt land".
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, säger att Ukraina har ett fortsatt stort behov av vapenleveranser från väst.
– De kommer att behöva militärt stöd med materiel och ammunition under lång tid, det är min fasta övertygelse, säger Paasikivi.
Hög omsättning
Den ukrainska armén har hittills haft en hög omsättning av pansarvärnsvapen under striderna, eftersom Ryssland till stor del använder sig av bepansrade fordon.
– Ryssarna har oerhört många bepansrade fordon i förhållande till sin personalstyrka. Ukrainarna har framgångsrikt bekämpat pansarfordonen, och därför går det åt förhållandevis mer pansarvärnsammunition. Sedan har de använt väldigt mycket pansarvärnsvapnen mot andra fordon också, som vägtransporter eftersom det är en vapentyp som går att skjuta på lite större avstånd, säger Paasikivi.
Han har ingen uppfattning om hur många pansarskott som Sverige skulle kunna skicka till Ukraina eftersom uppgiften om den svenska vapentillgången är en försvarshemlighet.
– Det finns relativt gott om pansarvärnsvapen i väst, men definitivt inte så många som man hade hoppats nu när man ser hur mycket det går åt. Det här är naturligtvis ett område där alla länder, i likhet med Sverige, måste fundera på vad man kan skänka bort, sälja eller föra över till Ukraina. I den ekvationen ingår naturligtvis att varje utslagen rysk stridsvagn i Ukraina utgör en stridsvagn som man inte behöver bekämpa i sitt eget land, säger Paasikivi.
Ingen risk för brist
Samtidigt tror han inte att det finns risk för att det uppstår brist på pansarvärnsvapen i USA och EU eftersom ländernas försvarsindustri klarar att tillverka nya vapen i den takt som de används.
– Om det blir ett utdraget utnötningskrig, vilket vi naturligtvis inte hoppas, kommer den västliga industrikapaciteten att överstiga den ryska, i synnerhet på grund av sanktionerna mot Ryssland, säger Paasikivi.
– Nästa fråga blir om väst kommer tro att kriget blir så långvarigt att man inleder seriösa utbildningsinsatser av ukrainsk personal på västliga vapensystem. Då måste man värdera från ukrainsk sida om man har råd att bli av med kvalificerad personal i det korta perspektivet för att ha uthållighet i det långa perspektivet.