Situationen vid Azovstal i Mariupol är fortsatt svår. Medan artillerield fortsätter att riktas mot stålverket förhandlar parterna enligt Iryna Veresjtjuk, biträdande premiärminister i Ukraina, om ett fångutbyte.
Det ska i första hand gälla 38 "svårt skadade" soldater inne i Azovstal.
I gengäld erbjuder man att lämna över tillfångatagna ryska soldater, skriver hon i ett inlägg på Facebook. Men Ryssland sägs sätta sig emot flera ukrainska villkor och Veresjtjuk poängterar: "Det är mycket hårda förhandlingar". Ryssland har inte kommenterat dem.
Nybyggda fängelser
Ukrainas människorättskommissionär Ljudmyla Denisova säger att Ryssland har spärrat in runt 3 000 civila från Mariupol i nybyggda provisoriska fängelser i Donetskregionen. Enligt Denisova har minst två fängelser byggts, där civila "torteras, förhörs, hotas att avrättas och på andra sätt tvingas samarbeta".
Hon säger att de som spärrats in lever under inhumana förhållanden, utan tillgång till toaletter eller plats att ligga ner.
Över 100 000 människor bor fortfarande kvar i Mariupol, omkring en femtedel av befolkningen före kriget. Delar av staden ska ha fått tillbaka vattnet i kranarna, men enligt borgmästarens kontor är förhållandena "som i ett medeltida ghetto" och alla vägar ut ur staden är stängda för evakueringar.
Ukrainska uppgifter gör även gällande att Ryssland har beskjutit ukrainska styrkor vid Zaporizjzja, den stad som en majoritet av de civila från Mariupol tidigare flytt till.
Blickar framåt
I en intervju med italienska Rai säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att han är redo att föra samtal med Vladimir Putin, men att det bara kan ske utan ultimatum från någon sida. Och i synnerhet utan krav att Krim ska tillhöra Ryssland.
– Vi vill att den ryska armén ska lämna vårt land, vi är inte på rysk mark. Vi kommer inte att försöka rädda Putin genom att betala med att ge upp vårt land, säger han på en fråga om västländernas oro för att Ryssland trycks in i ett hörn.
Samtidigt blickar han framåt, till en värld efter kriget.
– Vi måste tänka på Rysslands framtid. Jag, som president i Ukraina, säger som en granne att det kommer fler presidenter och fler generationer i Ryssland.
Leonid Pasetjnik, separatistledare i det av Moskva tillsatta ockupationsstyret i Luhansk i östra Ukraina, säger att området "aldrig kommer att återgå i ukrainsk kontroll" och att det är folkets vilja att regionen ska bli en del av Ryssland.
Och han fick bara timmar senare stöd av den ryske presidenten Vladimir Putin.
"Jag är säker på att vi genom våra gemensamma ansträngningar kommer att försvara republiken Luhansks självständighet, suveränitet och territoriella integritet", säger Putin i ett uttalande.
Motoffensiv fortsätter
I regionen kring landets nästa största stad, Charkiv, fortsätter ukrainska styrkor att vinna tillbaka terräng, enligt Storbritanniens försvarsdepartement.
"Rysslands prioritering av operationer i Donbass har gjort styrkorna som placerats i Charkivområdet sårbara för de rörliga och starkt motiverade ukrainska styrkor som genomför motoffensiven", skriver man i sin senaste lägesuppdatering på Twitter.
Försvarsdepartementet gör analysen att det ryska tillbakadragandet från Charkiv är ett tecken på ockupationsmaktens "oförmåga att överta viktiga ukrainska städer där man förväntar sig ett begränsat motstånd från befolkningen".
Poltava, väster om Charkiv, utsattes under dagen för vad som guvernören Dmytro Lunin beskriver som det mest intensiva anfallet hittills under hela kriget.
I regionen ligger även Krementjuk, där Ryssland under torsdagen attackerade ett oljeraffinaderi och bränsledepåer. Invånarna i staden uppmanas att hålla sig inomhus, och helst i skyddsrum.
– Tolv ryska robotar träffade infrastrukturen i staden, de flesta träffade raffinaderiet, som ändå inte var funktionsdugligt, säger guvernör Lunin.
I Kryvyj Rih, norr om Mykolajiv, ska Ryssland ha använt så kallade klusterbomber, en bombtyp som är förbjuden i större delen av Europa enligt ett internationellt avtal.
Rättad: I tidigare versioner av texten omnämndes fel ukrainsk region.