Viktor verkade nervös när poliser från den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) stormade lägenheten i Charkiv iklädda kravallutrustning.
Den medelålders mannen hade enligt myndigheterna publicerat pro-ryska inlägg. Han ska ha hyllat Rysslands president Vladimir Putin för hans "kamp mot nazisterna" och uppmanat vissa regioner att förklara sig självständiga från Ukraina.
– Ja, jag stödde verkligen Rysslands invasion av Ukraina. Jag är ledsen. Jag har redan ändrat mig, säger Viktor.
– Hämta dina saker och klä på dig, svarar en av poliserna.
"Oundvikligt"
Viktor är en av nära 400 personer som har gripits kring Charkiv misstänkta för samarbete med Ryssland sedan invasionen inleddes den 24 februari.
Den som befinns skyldig till att exempelvis ha förnekat rysk aggression eller för att ha hjälpt Moskva kan dömas till fängelse i upp till 15 år. Om agerandet har resulterat i ukrainska dödsoffer kan straffet bli livstid.
– Ansvarsutkrävande för kollaboration är oundvikligt och huruvida det händer i morgon eller senare är en annan fråga, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
– Det viktiga är att rättvisa oundvikligen kommer att skipas.
Trots att regeringen i Kiev åtnjuter brett folkligt stöd även bland ryskspråkiga finns det ukrainska medborgare som inte motsätter sig Rysslands invasion. Bland invånarna i den östligt belägna Donbass-regionen är stödet till Moskva relativt utbrett.
Redan innan invasionen hade det åtta år långa kriget skördat över 14 000 offer.
Statistik saknas
Sedan kriget inleddes har vissa affärsmän, statstjänstemän och militär personal gått över till den ryska sidan. Ukrainska myndigheter har å sin sida inlett över 200 utredningar om misstänkt samröre med invasionsmakten.
För närvarande håller man på att sammanställa ett register över kollaboratörer som snart kommer att offentliggöras, enligt Ukrainas nationella försvars- och säkerhetsråd.
Bara i Kiev har tiotals pro-ryska aktivister gripits, enligt människorättsorganisationer. Men någon exakt siffra går inte att få tag på.
– Det finns ingen heltäckande statistik för hela landet eftersom allt har sekretessbelagts av SBU, säger Volodymyr Yavorskyj från Centret för medborgerliga rättigheter, en av de främsta människorättsorganisationerna i Ukraina.
Enligt honom kan en person frihetsberövas i 30 dagar utan domstolsbeslut under de antiterrorlagar som gäller till följd av kriget. Lagarna innebär också att de frihetsberövades försvarsadvokater inte behöver underrättas om att deras klienter har satts i häkte.
Pågående debatt
Ukrainas regering är medveten om de potentiella effekterna av att frihetsberöva människor för deras åsikter, vilket bland annat riskerar att stärka Moskva-propagandan om att ryskspråkiga ukrainare förtrycks.
– Debatten om balansen mellan nationell säkerhet och yttrandefrihet är ständigt pågående, säger utrikesminister Dmytro Kuleba.
I Butja, som har blivit en symbol för de fruktansvärda illdåd som har begåtts i kriget, försåg kollaboratörer de ryska styrkorna med namn och adresser till pro-ukrainska aktivister och myndighetspersoner, enligt borgmästare Anatoly Fedoruk.
– Jag såg dödslistor som sammanställts med hjälp av förrädare. Ryssarna visste vilka de skulle söka upp, på vilken adress och vilka som bodde där, säger han.
– Självklart kommer ukrainska myndigheter att leta efter de här personerna och straffa dem.