Ukraina till Europa: Tack för stödet

Tunga EU-ledare lovar enat stöd bakom Ukraina. Och Storbritannien varnar för katastrofala följder om Ryssland är "galet nog" att attackera.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under samtal i Bryssel på onsdagen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz under samtal i Bryssel på onsdagen.

Foto: Kenzo Tribouillard/AP/TT

Ukraina2021-12-15 10:34

Läget vid rysk-ukrainska gränsen dominerade stort i Bryssel på onsdagen, både vid EU:s toppmöte med länderna i östliga partnerskapet och i separata möten mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och diverse ledare från väst.

"Tackade för deras starka stöd för Ukraina mot bakgrunden av Rysslands militära hot och det konsekventa stödet från Tyskland och Frankrike för Normandieformatet. Bekräftade vår vilja att fortsätta arbetet", skriver Zelenskyj på Twitter efter samtal med Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

– Vi hade möjlighet att åter upprepa vårt stöd för Ukraina, dess säkerhet och stabilitet. Om det sker någon militär aggression gentemot Ukraina kommer det att bli en väldig stark reaktion, lovar i sin tur EU:s rådsordförande Charles Michel på presskonferensen efter toppmötet.

Framhåller dialog

Liknande ord hörs också från Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S).

– Är det så att ryssarna ytterligare trappar upp den här situationen så kommer vi att svara från EU. Och vi kommer att svara snabbt, enhälligt och väldigt tydligt, säger Andersson på en pressträff med svenska journalister i Bryssel.

Både Tysklands Olaf Scholz och Magdalena Andersson betonar vikten av dialog, även med Ryssland. I det får de även stöd från Lettlands premiärminister Krisjanis Karins – som dock höjer ett varningens finger.

– Det finns alltid utrymme för dialog, men frågan är vad den ska grunda sig på. Det kan inte vara för att släta över eller ge Ryssland ett inflytande över europeiska beslut, säger Karins till TT och andra journalister på plats för att följa veckans toppmöten i Bryssel.

"Katastrofalt"

Situationen kring Ukraina blir en av huvudfrågorna under torsdagens EU-toppmöte.

Enligt ett läckt utkast till mötesuttalande väntas ledarna bland annat säga att all militär aggression mot Ukraina "kommer att få enorma konsekvenser och en allvarlig kostnad".

Även Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, som ju inte längre deltar i EU-mötena, passar på att tycka till.

– Om Ryssland skulle vara så besinningslöst och galet att det ger sig in i en invasion av Ukrainas territorium så skulle ett extremt tufft paket av ekonomiska sanktioner avlossas av våra allierade och av Storbritannien, säger Johnson i det brittiska parlamentet.

– Det skulle oundvikligen leda till en uppbyggnad av Natostyrkor i området och allt sådant agerande skulle bli katastrofalt inte bara för Ryssland och Ukraina utan även hela världen, anser premiärministern enligt nyhetsbyrån Reuters.

Inte än?

Oleksij Danilov, chef för Ukrainas nationella säkerhetsråd, konstaterar samtidigt i en Reuters-intervju att ingenting än så länge tyder på att Ryssland börjat dra tillbaka sina styrkor från gränsområdet.

Å andra sidan tror han inte att en invasion är akut förestående. De 90 000 ryska soldater som finns i gränsområdet behöver enligt honom bli minst 500 000 för att Ryssland ska kunna "ha kontroll över en eventuell invasion".

– Det har skett en del (ökningar av trupper) men inte tillräckligt för att vi ska kunna säga: nu sker det, säger Danilov till Reuters.

Fakta: Normandie-formatet

Begreppet Normandie-formatet används för de samtal om utvecklingen i Ukraina som första gången hölls i franska Normandie 2014, i samband med firandet av 70-årsdagen av den allierade invasionen den 6 juni 1944.

Deltog då gjorde Frankrikes och Ukrainas dåvarande presidenter François Hollande och Petro Porosjenko, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Rysslands president Vladimir Putin.

Hela gruppen möttes senast 2019 i Paris, då med presidenterna Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj som representanter för Frankrike och Ukraina och med fortsatt Merkel och Putin för Tyskland och Ryssland.

Onsdagens möte i Bryssel hölls utan Putin och med nye tyske förbundskanslern Olaf Scholz i stället för Merkel.


Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

Första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade pro-ryska aktivister, i en del fall sannolikt med stöd av ryska elitsoldater. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!