Ukrainare ratar ryska i protest mot kriget

Många ukrainare väljer bort det ryska språket, i protest mot Putins krig. Rysk litteratur slängs på sophögen, många vägrar att tala ryska och över hela landet märks ett nymornat intresse för ukrainska språkkurser.

Intresset för ukrainska språkkurser har ökat i Ukraina. Arkivbild.

Intresset för ukrainska språkkurser har ökat i Ukraina. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund / TT

Ukraina2023-07-30 17:05

I den starkt ryskinfluerade staden Charkiv i östra Ukraina märks nu hur servitörer, frisörer och affärsinnehavare inte längre använder ryska, rapporterar The Washington Post. Och de ukrainska språkkurserna växer upp som svampar ur jorden.

Efter att Ryssland invaderade Krim 2014 har det språkliga avståndstagandet blivit allt större.

Den ryskfödde ukrainske författaren Andrej Kurkov, som skriver sina romaner på ryska, uppger att han kände plötslig smärta när han nu skriver eftersom han skäms så för Ryssland.

– Jag insåg att Ryssland håller på att förstöra sig självt och förstör också för den ryska språkkulturen över hela världen, säger Andrej Kurkov till tidningen.

"Fiendens språk"

Och för Iryna Pobidasj, som är biträdande professor i språk vid universitetet Igor Sikorskys polytekniska institut i Kiev, råder det ingen tvekan om att det för många ukrainare har blivit otänkbart att tala ryska eftersom det är "fiendens språk".

– Ryska är numera ett kännetecken för allt det som har hänt: kännetecken för smärta och tragedi, säger Irina Pobidasj.

I städer över hela Ukraina har folk börjat lämna in sina ryska böcker till återvinning så att de förvandlas till toalettpapper. Gatunamn uppkallade efter ryska författare döps om efter ukrainska hjältar i stället, och rätter såsom pelmeni (ryska dumplings) kallas numera något annat i menyerna. Många ryska artisters låtar, som så länge varit populära i landet, har slutat att spelas i radion.

Levande exempel

De båda språken har sedan lång tid varit nära sammanflätade med varandra, och omkring 30 procent av ukrainarna i landet har ryska som sitt förstaspråk. 60-åriga Angela Bulat, kobonde i Huljajpole i södra Ukraina, är ett levande exempel på hur komplex frågan är. Hälften ryska, hälften tatar talar hon både ryska, ukrainska och surzjyk – som är en blandform av de bägge språken.

Själv är Angela Bulat en varm förespråkare för tolerans.

– Jag brukade alltid fråga mig själv: Vem är jag? Jag talar ryska, ukrainska och surzjyk. Mina föräldrar är från Dagestan. Jag är ukrainsk medborgare. Men i samband med kriget har jag slutat upp med att ställa dessa frågor. Det viktigaste av allt handlar nu om hur folk behandlar varandra, säger hon.

Författaren Andrej Kurkov vid ett besök i Oslo i fjol.
Författaren Andrej Kurkov vid ett besök i Oslo i fjol.
Bakgrund: Ukrainska och ryska lever sida vid sida

Det stora flertalet invånare är etniska ukrainare. Ukrainska är officiellt språk men ryskan har behållit stark ställning. Andelen ryssar ökade under sovjettiden (1922–1991).

Gränsdragningen mellan ryssar och ukrainare är flytande, och många som talar ryska uppfattar sig som ukrainare.

På Krim bor även krimtatarer, ett turkiskspråkigt folk. De deporterades från Krim i slutet av andra världskriget men många återvände efter självständigheten.

Officiellt språk är ukrainska, ett östslaviskt språk nära besläktat med belarusiska och ryska. Det har ett stort antal låneord från bland annat polska. För skriftspråket tillämpas en variant av det kyrilliska alfabetet.

Ryska är modersmål för knappt en tredjedel av befolkningen, även för många som inte uppfattar sig som ryssar. Många talar också en blandform av ukrainska och ryska, kallad surzjyk.

Källa: Landguiden/UI.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!