Ukrainas nästa mål: Skära av järnvägen

Ryssarna uppger sig ha lämnat det lilla ukrainska samhället Robotyne. Det ses som ett tecken på framsteg för Ukraina i kriget även om orten i sig inte är av särskilt stor betydelse. –Det man kan hoppas är att proppen har gått ur litegrann. Men fortfarande kvarstår mycket arbete, säger överstelöjtnant Johan Huovinen.

Områden under rysk kontroll och med rysk militär närvaro samt den ukrainska motoffensiven den 5 september.

Områden under rysk kontroll och med rysk militär närvaro samt den ukrainska motoffensiven den 5 september.

Foto: Johan Hallnäs/TT

Ukraina2023-09-07 06:01

Den huvudförsvarslinje som Ukraina nu har brutit igenom i länet Zaporizjzja är den försvarslinje som Ryssland har prioriterat.

– Efterkommande försvarslinjer är inte lika väl utbyggda och inte lika väl bemannade, så det man kan hoppas på är att proppen har gått ur litegrann, säger Johan Huovinen, militärstrateg på Försvarshögskolan i Stockholm.

Han tillägger:

– Men fortfarande kvarstår mycket arbete och det är inte säkert att den ukrainska sidan når dit de hade önskat, det vill säga att stå med stövlarna på Azovska sjöns norra strand.

Nästa steg för de ukrainska styrkorna är nu att nå den kraftigt befästa järnvägsknuten Tokmak några mil söderut från Robotyne. Ytterligare några mil i samma riktning ligger den större staden Melitopol nära Azovska sjön.

Viktigt järnvägsspår

Vid Tokmak vill Ukraina skära av järnvägsförbindelsen, vilket skulle få stor inverkan på de ryska styrkornas förmåga. Järnvägsspåret nyttjas för ryska transporter och sträcker sig från Mariupolområdet upp mot Tokmak och ned mot Krim. Om Ukraina kan komma åt järnvägen kan man långsiktigt påverka det ryska militära underhållet. Speciellt ammunitionstransporter görs gärna med järnväg.

– Kan man påverka järnvägsnätet så försvårar man för Ryssland att logistiskt underhålla sina militära förband i det här området, säger Johan Huovinen.

Skära av landkorridor

Men det är inte bara järnvägsspåren vid Tokmak som Ukraina vill åt. Genom att ta sig ned till Melitopol hoppas man i ett senare steg också kunna skära av den landkorridor som sträcker sig från Mariupol till Krim.

Då kan det gå att skapa en känsla av att Krim är isolerat, säger Johan Huovinen.

– Lyckas man också slå av bron till Krim – vilket man kan göra om man skulle komma ned till Azovska sjöns norra strand – kan man därifrån nå bron med till exempel Himars-robotar och skjuta sönder den fullständigt. Då skulle man verkligen kunna lyckas isolera Krim och då når man kanske ett sådant läge så att man kan få den ryska sidan till förhandlingsbordet.

Vinteroffensiv

I omvärlden och i Ukraina vädras åsikter om att den planerade våroffensiven, som blev till en sommaroffensiv och som nu har pågått i tre månader, går alldeles för långsamt.

– Initialt hade man hoppats på att det kanske skulle gå fortare. Sedan har vi förstått att mängden utbyggt ryskt försvar i kombination med stridsvagnsmineringar har gjort att man inte har kunnat komma fram så fort som man har velat. Men det vi har sett på den ukrainska sidan är ändå att man har tagit sig igenom, och än så länge med ganska lite förluster när man tittar på materielsidan, säger Johan Huovinen.

I nuläget finns en månad eller kanske en och en halv att fortsätta offensiven som den ser ut i dag. Sedan kommer hösten, då väglaget gör det svårt att fortsätta framåt på samma sätt och offensiven tvingas sakta ned

– Då får den ukrainska sidan gå in i försvar under ett par månaders tid, och sedan när det blir tjäle i backen övergå i någon typ av vinteroffensiv i januari månad, säger Johan Huovinen.

Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Arkivbild.
Överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria på Försvarshögskolan. Arkivbild.
Fakta: Ukraina

Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Därefter har landet präglats av tidvis auktoritära och korrumperade styren.

En revolution 2014 ställde motsättningarna med Ryssland på sin spets. Den stora grannen inledde ett krig som bland annat innebar att halvön Krim intogs. 2022 utökade Ryssland kriget kraftigt, med försök att erövra hela Ukraina. Ukraina har under detta pågående storkrig fått starkt stöd från EU och USA.

Ukraina leds sedan 2019 av president Volodymyr Zelenskyj. Landet har 38 miljoner invånare och huvudstaden heter Kiev.

Källa: UI/Landguiden

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!