Ukrainsk identitet suddas ut i "ryska" Mariupol

I våras bombade Ryssland den ukrainska staden Mariupol till en grushög. Nu bygger ryssarna upp staden igen. Men allt ukrainskt – inklusive merparten av befolkningen – byts av ockupationsmakten ut mot det som är ryskt.

Ett av 14 lägenhetshus som Ryssland har byggt i den ockuperade ukrainska staden Mariupol. De flesta byggnader i staden har förstörts eller skadats av ryska bombningar.

Ett av 14 lägenhetshus som Ryssland har byggt i den ockuperade ukrainska staden Mariupol. De flesta byggnader i staden har förstörts eller skadats av ryska bombningar.

Foto: AP/TT

Ukraina2022-12-23 06:00

Runtom i staden river ryska arbetare ner bombskadade byggnader i raskt tempo. Fortfarande, sju månader efter det att staden föll i ryska händer, dras kroppar ut tillsammans med bråten ur ruinerna.

Ryska militärkonvojer kör längs de breda gatorna i vad som snabbt förvandlas till en rysk garnisonsstad. Ryska soldater, byggare, administratörer och vårdpersonal håller på att ersätta de tusentals ukrainare som dött eller flytt. Av stadens tidigare cirka 425 000 invånare har endast omkring en fjärdedel stannat, enligt uppskattningar från den egentlige, ukrainske borgmästarens medhjälpare, som flytt till Dnipro.

Den ryska planen är att Mariupols befolkning till år 2030 ska ha återgått till att vara omkring 425 000. Just nu bor omkring 15 000 ryssar i staden.

50 000 bostäder rivs

Fotografier och filmklipp, tillsammans med dokument från ryska ockupationsmyndigheter, visar att omkring 300 byggnader har rivits eller kommer att rivas. Vissa är enfamiljshus, men de allra flesta är flerfamiljshus från Sovjettidens miljonprogram. Det innebär att omkring 50 000 bostäder måste ersättas.

Rivningsbeslut meddelas med lappar fastsatta på entrén till den byggnad som ska rivas, och börjar med orden "Kära invånare".

– Människor lever fortfarande i källare till byggnaderna. Vart de ska ta vägen är oklart, säger en av aktivisterna i staden, som vill vara anonym av rädsla för repressalier.

Endast ryska arbetare får hantera rivningsmassorna. Enligt ockupationsmyndigheterna är det av säkerhetsskäl, men det ukrainska stadsstyret i exil hävdar att man inte vill att människor ska se de kroppar som kommer fram.

Det "nya" Mariupol byggs på en begravningsplats. Minst 10 300 nya gravar finns runtom i staden, enligt rättsmedicinska experter. Tusentals kroppar har dessutom troligen inte ens begravts.

Skärmar döljer teaterruin

Inte bara bostadshus utan även historiska byggnader får en ny, rysk prägel. Kring teaterbyggnaden, där hundratals människor tog skydd under de ryska bombningarna, har skärmar satts upp som hindrar folk att se ruinerna. Teatern ska byggas upp igen, enligt ryssarna.

Likaså ska resterna av stålverket Azovstal, som belägrades av ryssarna i månader, återställas enligt de ryska planerna. Ett nytt industriområde ska ta form, oklart när.

Många av stadens gator döps om till samma namn de hade under Sovjeteran. Fredsavenyn som skär genom staden får återigen heta Leninavenyn. Den stora stadsskylten vid infarten har målats om i ryska flaggans färger, och stadsnamnet är numer skrivet på ryska.

"Suddar ut identitet"

I oktober tog ockupanterna ner ett minnesmärke över offren för Holodomor, svältkatastrofen på 1930-talet som Europaparlamentet nu erkänt som Sovjetunionens folkmord på ukrainare.

Även två muralmålningar till minnet av offer för Rysslands angrepp mot Ukraina 2014, har målats över.

– De ägnar omåttligt med tid åt att sudda ut allt som minner om den ukrainska identiteten, och väldigt lite tid åt Mariupolbornas verkliga behov. Det är ett brutalt, inhumant, kolonialt experiment som sker framför våra ögon, säger USA:s OSSE-ambassadör Michael Carpenter.

Fakta: Striden om Mariupol

Den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol i södra Ukraina var belägrad av ryska styrkor sedan krigets början i februari. Staden utsattes i månader för intensiva attacker. I april meddelade ukrainsk militär att man inte längre kunde hålla staden.

Den sista ukrainska utposten i staden var stålverket Azovstal, dit civila och ukrainska soldater hade tagit sin tillflykt.

De flesta soldaterna i Azovstal uppges ha lämnat stålverket den 20 maj efter att ha blivit beordrade att kapitulera. Utposten hölls av ukrainsk militär i nästan tre månader.

Striden om stålverket blev en symbol för den ukrainska militärens närmast stoiska motståndskraft och förvånansvärda styrka att stå emot en numerärt överlägsen militärstyrka.

Förödelsen i Mariupol tyder på att allvarliga brott mot folkrätten har begåtts, enligt FN.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!