Hundratusentals ukrainare har flytt efter Rysslands fullskaliga anfall, som inleddes den 24 februari förra året.
En del ger sig av utomlands, andra blir plötsligt internflyktingar i sitt eget land. Enligt svenska Karolina Lindholm Billing, chef på FN:s flyktingorgan UNHCR i Ukraina, rör det sig om hundratusentals som söker nya hem och arbeten för att kunna försörja sig – bara i huvudstadsregionen.
– Ja, ungefär 300 000 till 350 000 internflyktingar har flytt till Kiev, plus 300 000 till i Kievregionen, säger hon till TT:s utsända.
Avgörande åtgärd
Tälten, ett slags servicepunkter, drivna med generatorer som ger både värme och el, har satts upp i samarbete mellan en rad olika hjälporganisationer och ukrainska myndigheter. Ett stöd som hjälper både dem som stannat kvar och internflyktingar som tvingats fly.
UNHCR har bidragit med drygt 80 generatorer till tält i 19 olika så kallade oblaster (län) i Ukraina, säger Lindholm Billing.
– En fråga jag ofta får är om vi ser att fler nu kommer att fly Ukraina. Men vi har sett en väldigt liten ökning av människor som lämnar och jag tror att en faktor är de så kallade "heating points" som sätts upp.
– I olika samhällen finns de här platserna, dit man kan komma och värma sig, ladda sin telefon, få något varmt att dricka.
Lindholm Billing beskriver tälten som en av de "avgörande åtgärderna" som leder till att människor stannar kvar.
"Betyder stöd och kommunikation"
Tältet i centrala Irpin, en förstad till Kiev som tillsammans med grannsamhället Butja invaderades av ryssarna i mars förra året, erbjuder sittplatser i värme. Här bjuds på varma drycker och det finns personal på plats som kan bidra med första hjälpen om det skulle behövas. I den råa kylan har en handfull Irpinbor hittat hit.
Bland dem finns Ludmila, som bor ett stenkast härifrån. Under elavbrottet passar hon på att ladda sin telefon.
– Vi stannade här i början av kriget, men lämnade Irpin ett par veckor. Sedan kom vi hem igen, berättar hon för TT:s utsända.
Till värmetältet går hon två till tre gånger i veckan.
– Det betyder stöd och kommunikation och en möjlighet att få tala med andra. För oss är det viktigt – när vi inte har el hemma kan vi komma hit.
I dagsläget beräknar UNHCR:s Karolina Lindholm Billing att drygt 5 000 tält satts upp i Ukraina. Fler kommer det bli, inte minst i takt med att kriget fortsätter.
– Varje dag är det attacker och människor som dör eller skadas, hem som förstörs – och fortsatt människor som tvingas fly från sina hem och söka någon annanstans att bo.
– Sedan är det påverkan av vintern med kylan, tillsammans med att energiinfrastrukturen har blivit direkt attackerad av ryska missiler och drönare. Det gör att det är extra svårt att finna ett ställe där man kan bo under vintermånaderna, hålla sig varm och vid hälsa.
Inget genomslag
Bortanför huvudstadsregionen, längs med östfronten, har många däremot aldrig haft möjlighet att fly. Som i Cherson-, Donetsk- och Luhanskregionerna.
– De människorna som finns kvar har levt i tio–elva månader med konstanta attacker och ofta spenderat större delen av sin tid i skyddsrum eller i källare i sina hus, med alla utmaningar som brist på el och vatten.
Attackerna fortsätter, säger Lindholm Billing.
– Människor är traumatiserade.
UNHCR är en av många organisationer på plats, i dag arbetar hundratals aktörer med humanitär hjälp i landet. Det handlar om alltifrån att bidra med förnödenheter till att skänka elgeneratorer, bistå med psykologisk första hjälpen, husreparationer och tak över huvudet.
Men i dagsläget är det omöjligt att nå fram till dem som befinner sig i de ockuperade områdena, understryker Lindholm Billing
– Dit har vi tyvärr ingen tillgång just nu. FN har övergripande vädjat till Ryssland att ge tillgång till nödhjälp så vi kan nå människor.
TT: Får ni något genomslag?
– Än så länge har man inte fått det.