Skärrade propagandalögner försöker skrämma

Propagandan från Ryssland har blivit mer skärrad, men är ännu inte desperat. Det säger Rysslandskännaren och journalisten Stig Fredrikson som är förfärad över de ryska lögner som förklarar invasionen i Ukraina.

Ryska medier styrs av makten i Kreml i Moskva. Arkivbild.

Ryska medier styrs av makten i Kreml i Moskva. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ukraina/Ryssland2022-04-23 17:10

Hot, skrämselpropaganda, dragningar och lögner. De ryska mediebolagen på den internationella arenan väljer en taktik som påminner om den ryska arméns urskillningslösa attacker i Ukraina.

Men får propagandan genomslag?

– Jag tycker den är lätt att avslöja, och jag förstår inte hur någon kan gå på den. Men det är lätt att för mig att säga. Propagandan är inte raffinerad, men man ska inte underskatta kraften i propagandan, säger Stig Fredrikson som följt utvecklingen både i Sovjetunionen och nuvarande Ryssland på nära håll.

Han får stöd för sin analys av den amerikanska tankesmedjan Rand, som kallar ryska propagandan för en "brandslang som sprutar lögner".

Tekniken är enkel: en mängd mediekanaler får större genomslag än några få, trovärdiga. Det gäller också att vara snabb med en lögn eller förvrängda fakta om en händelse, för otåliga mediekonsumenter tar ofta till sig den första information som når dem.

Snabb i vändningarna

Det tredje tricket är att inte påstå att man säger en sanning, utan att ändra sig om så passar. President Vladimir Putin själv är bra på sådana snabbvändningar, enligt Rand. Men det gäller att vara slagkraftig, drastisk. Metoder som Ryssland nyttjar.

Stig Fredrikson konstaterar att det råder stor skillnad mellan nyhetsflödet mot Ryssland och det som riktar sig mot omvärlden:

– Det är mer uppeldade, hårdare och mer patriotiska tongångar internt. Lögnerna är värre mot den ryska publiken.

Faktagranskning är dessutom nästan helt omöjlig i Ryssland.

– I takt med att Ryssland har blockerat alternativ information, så är det lättare att brassa på med lögnaktig propaganda.

Nya medielagar kan till exempel ge upp till 15 års fängelse för rapportering om Rysslands invasion i Ukraina.

Stoppar ryska medier

Propagandan är något mer modererad hos mediebolag som Sputnik och RT (Russia Today) enligt Fredriksson. Deras utgivning har dock stoppats i EU.

– Jag tillhör dem som inte tycker att vi ska stänga ned dem. Jag stöttar givetvis yttrandefriheten och vår grundlag, jag vill gärna tro att vår publik kan genomskåda propaganda. Nu tar vi till samma metoder som Ryssland gör.

Men fara finns att allmänheten påverkas av rysk propaganda, som repetitivt matas fram och upprepas. Stig Fredrikson, som även följde Sovjetunionens propagandamaskineri, ser en förändring från den tidens lögner:

– Skillnaderna är stora. Den sovjetiska propagandan var så otroligt lätt att genomskåda. Det fanns inget raffinemang i den. Propagandan är mycket mer raffinerad i dag. De har blivit mycket skickligare och duktigare och det ställer större krav på oss.

Fakta: Exempel på ryska medier

Tabloiden Komsomolskaja Pravda har stor räckvidd. Den grundades 1925 av Sovjetunionens kommunistiska parti och dess ungdomsförbund, men uppges vara oberoende sedan 1991. Rapporterar under rådande ryska medielagar.

Den oberoende Novaja Gazeta, grundad 1990 av Sovjetunionens dåvarande president Michail Gorbatjov, fick Nobels fredspris 2021. Publicering inställd till dess att kriget i Ukraina över.

Nyhetsbyrån Tass, grundad 1904, tidigare Itar-Tass, är statsägd.

Sputnik, tidigare bland annat Voice of Russia och Ria Novosti, samlingsbeteckning på statsägda nyhetsbyråer. Ria Novosti har sorterat under ryska kommunikations- och mediedepartement.

Interfax, oberoende nyhetsbyrå som grundades 1989. Rapporterar under rådande ryska medielagar.

RT, tidigare Russia Today, statskontrollerad tv-bolag för internationell marknad.

Sociala medier har delvis tagit över rollen som nyhetsförmedlare i Ryssland, vilket utnyttjas av den ryska regimen.

Källa: NE, Rand

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!