– Det nuvarande läget kräver att vi stärker den avskräckande och defensiva insatsen på Natos östra flank, förklarade det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagons talesperson John Kirby på en presskonferens på onsdagen.

Kirby underströk samtidigt att avsikten inte är att soldaterna ska strida i Ukraina utan bidra till ett "robust" försvar hos USA:s allierade.

Från Moskva svarade Rysslands biträdande utrikesminister Aleksandr Grusjko som slog fast att beskedet från USA kommer att göra det svårare för de båda sidorna i konflikten att kompromissa.

– Det är destruktiva åtgärder som ökar den militära oron och minskar utrymmet för politiska beslut, sade han till den ryska nyhetsbyrån Interfax.

Rädda Nato-länder

De senaste månaderna har Ryssland förstärkt sin militära närvaro kraftigt vid gränsen mot Ukraina, och enligt flera källor befinner sig för närvarande mer än 100 000 soldater där.

Onsdagens besked från Washington understryker den växande oro som råder i Europa över att Rysslands president Vladimir Putin är redo att sätta in en storinvasion av Ukraina. Ett scenario som i sin tur sätter extra skräck i mindre Nato-länder i Rysslands närhet för att de ska stå näst på tur.

Men Ryssland förnekar alla eventuella planer på en invasion av Ukraina. I tisdags försökte Putin vända på perspektivet och anklaga USA för att använda Ukraina som "ett redskap" för att hålla Ryssland tillbaka.

Diplomatiska försök

Parallellt med uppgifterna om ökad militär närvaro i och omkring Ukrainaregionen fortsatte de diplomatiska ansträngningarna under onsdagen.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson – som i tisdags besökte Ukraina och president Volodymyr Zelenskyj – talade på onsdagen med Putin i telefon. Enligt den brittiske premiärministerns kansli Downing Street hade de båda ledarna enats om behovet av "ett fredligt resultat" av krisen.

Och senast i raden av Nato-ledare på besök i Ukraina för att visa sitt stöd var Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som på onsdagen höll överläggningar med Zelenskyj i huvudstaden Kiev.

Zelenskyj konstaterade efter samtalen att Ukraina endast är "fokuserat på fred" men han påpekade samtidigt att landet har rätt att försvara sig.

"Läckta dokument"

Under dagen publicerade också den spanska tidningen El País uppgifter ur "läckta dokument" som sades visa att USA är på väg att formulera någon form av svar på de krav som Ryssland ställt på Nato.

Även om det inte erbjuds någon garanti mot att Ukraina går med Nato, föreslås i dokumenten "ömsesidiga åtaganden" av USA och Ryssland för "att avstå från att placera markbaserade robotsystem och permanenta styrkor med stridsuppdrag på Ukrainas territorium."

Den spanska tidningens uppgifter har inte bekräftats.

Även fortsättningsvis under veckan kommer samtal om Ukrainakrisen att föras mellan världsledarna. Frankrikes president Emanuel Macron berättade under dagen att han eventuell kommer att resa till Ryssland för att diskutera situationen i Ukraina. Macron skulle också tala i telefon med Joe Biden på onsdagen.

Putin till Kina

I samma veva meddelade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att han "inom kort" kommer att resa till Moskva för överläggningar om Ukrainafrågan. Scholz har sedan tidigare en resa inplanerad till USA, den 7 februari.

Putin själv har också en viktig resa inplanerad. På fredag möter han den kinesiske ledaren Xi Jinping i Peking.

Enligt Kreml har Ryssland Pekings fulla stöd när det gäller dödläget i Ukrainafrågan – och att det stödet kommer att öka efter fredagens möte.