Danmark spänner försvarsmusklerna

Danmark ökar sin försvarsbudget kraftigt och landet ska hålla en folkomröstning om tätare försvarssamarbete inom EU.
–Det fanns en tid före Rysslands anfall på Ukraina och det finns en tid efter, säger statsminister Mette Frederiksen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen skriver under det avtal om nationell säkerhetspolitik som flera partier kommit överens om. Utöver Frederiksen syns partiledarna Jakob Ellemann-Jensen (Venstre), Pia Olsen Dyhr (Socialistisk Folkeparti), Sofie Carsten Nielsen (De Radikale) och Søren Pape Poulsen (De Konservative).

Danmarks statsminister Mette Frederiksen skriver under det avtal om nationell säkerhetspolitik som flera partier kommit överens om. Utöver Frederiksen syns partiledarna Jakob Ellemann-Jensen (Venstre), Pia Olsen Dyhr (Socialistisk Folkeparti), Sofie Carsten Nielsen (De Radikale) och Søren Pape Poulsen (De Konservative).

Foto: Emil Helms/AP/TT

Ukrainakriget2022-03-06 19:19

En historisk presskonferens. Det kallar Danmarks Radio söndagens utspel i Köpenhamn, där den socialdemokratiska regeringen och en stor majoritet av Folketinget har enats om en rad punkter om dansk säkerhetspolitik.

Statsminister Frederiksen presenterade den nya färdplanen tillsammans med partiledarna för Venstre, De konservative, Socialistisk folkeparti och De radikale.

Det tvärpolitiska avtalet innebär bland annat en ökning av försvarsbudgeten till 2033, vilket skulle kosta staten 18 miljarder danska kronor.

– Världen har förändrats och det är krig i Europa. Ett fritt land har invaderats. Vi kan inte vara naiva längre, säger Venstres Jakob Elleman-Jensen.

Förutom den ekonomiska delen innebär avtalet att det danska folket ska få ta ställning till om landet fullt ut ska delta i EU:s försvarssamarbete.

– Det ska hållas en folkomröstning den 1 juni, där vi råder danskarna att mycket tydligt rösta för att avskaffa våra förbehåll, säger statsminister Mette Frederiksen på en presskonferens i Köpenhamn.

Följer Natos mål

Förutom folkomröstningen gäller det alltså att höja försvarsbudgeten, från dagens 1,5 procent av bruttonationalprodukten till 2 procent 2033, vilket Nato vill, och utöver det avsätta 7 miljarder (danska) kronor de närmaste två åren för att stärka försvar, diplomati och humanitära insatser.

Allt det kräver nya lagändringar, något alla närvarande partier säger ja till.

Danmark har sedan 1993 fyra förbehåll i sitt EU-medlemskap. Förutom försvaret gäller det att inte delta i euro-samarbetet, unionsmedborgarskapet samt det rättsliga samarbetet, vilket bland annat innefattar asylregler.

2015 röstade danskarna nej till att ersätta ett förbehåll inom rättsområdet inom EU med en så kallad tillvalsordning.

Nej till rysk olja

Dagens försvarsförbehåll innebär bland annat att Nato-landet Danmark tillsammans med Malta är enda EU-land som inte deltar i det europeiska försvarssamarbetet Pesco. Man deltar heller inte i de delar av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som berör försvarsområdet, gemensamma försvarsövningar eller med soldater i EU-ledda insatser i konfliktområden.

– Krisen i Ukraina har visat oss hur starka vi är när vi står enade på kontinenten. Vi knyts samman av en gemensam historia, gemensamma utmaningar och värderingar, säger Frederiksen.

Hon uppger även att Danmark inte längre ska vara beroende av rysk gas, men kunde inte på söndagen ange ett datum för när detta fullt ut ska bli verklighet, bara att det blir "så snart som möjligt".

– Energipolitik är inte bara energipolitik, det har i högsta grad också blivit säkerhetspolitik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!